Cirkulär ekonomi i byggsektorn i dag

Granskad: 12 augusti 2024

I den svenska handlingsplanen för Sveriges omställning till en cirkulär ekonomi pekas bygg- och fastighetssektorn ut som ett prioriterat område. På senare år har åtgärder genomförts för att minska uppkomsten av avfall samt minska byggsektorns påverkan på klimatet och miljön, men mer behöver göras. På denna sida ger vi en överblick av arbetet i dag. 

Varför är omställningen viktig?

Den svenska byggsektorn ger upphov till stora mängder avfall. År 2020 var det 14,2 miljoner ton. Det motsvarar ca 40 procent av allt avfall i Sverige (utom gruvavfallet). Mycket av detta material skulle kunna användas längre.

Om vi kan återbruka fler byggnader, mer byggprodukter och återvinna mer material, kan vi minska byggsektorns klimatpåverkan. Detta eftersom utvinning av råmaterial och tillverkning av byggprodukter är en stor del av en byggnads klimatpåverkan. Vi kan också minska risken för att det blir brist på viktiga byggprodukter.

Alla inbyggda material är däremot inte lämpliga att återcirkulera. År 2020 stod byggsektorn för 19 procent av allt farligt avfall i Sverige. Detta behöver identifieras och fasas ut.

Du kan läsa mer om återbruk och miljönyttan med cirkulärt byggande på sidorna Återbruk och Miljönyttan med cirkulärt byggande.

Återbruk

Miljönytta cirkulärt byggande

Återvinning, förbränning och deponering

Material i byggsektorn har många potentiella användningsområden om de återvinns, och deras kretslopp är komplexa. Det vanligaste är att bygg- och rivningsavfall återvinns som konstruktionsmaterial. Vilka material som återvinns varierar dock stort. Stål och andra metaller har etablerade återvinningsindustrier. Plast och glas återvinns i lägre utsträckning.

Bygg- och rivningsavfall kan uppstå även i verksamheter som inte ingår i den nationella statistiken, vilket gör det svårt att skapa sig en helhetsuppfattning om vart resurserna tar vägen och hur mycket som faktiskt återvinns.

Byggherrens roll

Byggherren ska enligt PBL (10 kap, §6) se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd med uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas, vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur detta ska tas omhand. Hanteringen ska särskilt beakta hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och på ett säkert sätt avlägsna farliga ämnen.

Myndigheter med ansvar för cirkulär ekonomi

Följande myndigheter har ansvar som är viktiga för omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. Myndigheterna anges i bokstavsordning.

Vem gör vad?

ArkDes, är Sveriges nationella centrum för arkitektur och design. ArkDes är ett museum, ett kunskapscenter och en arena för debatt och di...

ArkDes, är Sveriges nationella centrum för arkitektur och design. ArkDes är ett museum, ett kunskapscenter och en arena för debatt och diskussion om framtidens arkitektur och design. ArkDes tar upp olika aspekter av cirkulär ekonomi i byggsektorn.

ArkDes – Sveriges nationella centrum för arkitektur och design

Boverket arbetar för ett hållbart samhälle med bra boende i livskraftiga miljöer. Boverket arbetar bland annat med att ta fram före...

Boverket arbetar för ett hållbart samhälle med bra boende i livskraftiga miljöer. Boverket arbetar bland annat med att ta fram föreskrifter och vägledningar till PBL och ansvarar för vägledning och tillsyn av reglerna om klimatdeklarationer. Boverket har ett regeringsuppdrag att främja och utveckla arbetet med cirkulär ekonomi inom byggsektorn.

Uppdrag om cirkulär ekonomi i byggsektorn

Energimyndigheten leder samhällets omställning till ett hållbart energisystem och arbetar bland annat med energi- och resurseffektiv bebyggel...

Energimyndigheten leder samhällets omställning till ett hållbart energisystem och arbetar bland annat med energi- och resurseffektiv bebyggelse. Energimyndigheten finansierar även beställar- och leverantörsnätverk som i samverkan med staten driver fram teknik, metoder och verktyg som minskar energianvändningen i byggnader.

Energimyndigheten