Ta hjälp av styrande och stödjande dokument för att säkra kvalitet och kontinuitet

Det finns flera olika typer av styr- och stöddokument som kan vara till hjälp för att omsätta visioner och önskvärda kvaliteter till fysiska miljöer i förskola och skola. Pedagogiska visionsprogram och funktionsprogram som tagits fram genom en förvaltningsövergripande samverkan möjliggör en smidigare process i det enskilda projektet. De behöver dock uppdateras kontinuerligt för att förankringen hos olika aktörer och förvaltningar ska bestå över tid.

Att tänka på vid gestaltningen:

• Ta fram kommunövergripande dokument – exempelvis funktionsprogram och pedagogiskt visionsprogram - och gemensamma visioner för att ge riktning och stärka en långsiktig kunskapsuppbyggnad.
• Ta även stöd i kommunövergripande planeringsdokument så som översiktsplan, lokalförsörjningsprogram och arkitekturstrategi.
• Sammanställ projektspecifik dokumentation av processen, exempelvis i form av en bok eller film. Det är ett sätt att bygga rumslig kompetens (det vill säga kunskap om hur de fysiska miljöerna är tänkta att användas och vilka kvaliteter som inte får försvinna) hos användarna och förvaltarna av byggnad och utemiljö.

Kommunövergripande planeringsdokument och program kan vara till stöd under hela gestaltningsprocessen. Illustration: Boverket

Förvaltningsövergripande visioner och målbilder visar vägen under hela gestaltningsprocessen

Planeringen av förskolor och skolor behöver ta avstamp i flera förvaltningsövergripande dokument som rör samhällsplanering i stort som till exempel översiktsplanen och lokalförsörjningsplaner. Utöver det kan en konkret, gemensam vision för kommunens utveckling vara till stöd när målbilden för ett specifikt projekt formuleras.

Strategisk planering för långsiktigt hållbara förskolor och skolor

Lärande exempel: Vision för Bjuvs kommun som utgångspunkt för arbetet med Brogårdaskolan

I Bjuvs kommun fanns ett visionsdokument med tre mål som alla hade betydelse för arbetet med den nya Brogårdaskolan. Dessa mål var:

• Stolthet och framtidstro,
• Ta tillvara Bjuvs arkitektoniska arv och
• Kommunen som en attraktiv arbetsgivare.

Brogårdaskolan (i vägledningens exempelsamling)

Aktörsgemensamma målbilder vad gäller god gestaltning som stödjer såväl inlärning som välbefinnande är av stor betydelse för att nå ett gott slutresultat i förskole- och skolprojekt. Målbilderna behöver följa med hela vägen från planering till färdig byggnad och även vara ett aktivt stöd när den byggda miljön tas i bruk.

Lärande exempel: Politiskt beslut gällande pedagogisk inriktning för Prästamosseskolan i Skurup gav gestaltningsprocessen en gemensam målbild

I Skurup skulle kommunen bygga en ny F-9 skola, Prästamosseskolan. I samband med det fattade politiken beslut om att det skulle vara en så kallat hjärnstark skola. Detta innebar att skolans fysiska miljö skulle utformas för att på bästa sätt stärka elevernas möjlighet till koncentration, inlärning och välmående. Beslutet genomsyrade sedan hela processen med att gestalta den nya skolan.

Gestaltningsarbetet utgick från aktuell hjärnforskning och det anordnades ett antal workshops med olika deltagargrupper. I gruppen med brukare och beställare deltog exempelvis pedagoger, förvaltningschef, skolspecialist, arkitekter, byggföretag och kommunala tjänstepersoner. Eleverna hade representanter för respektive årskurs och träffades tillsammans med lärare, arkitekt, landskapsarkitekt, byggföretag, projektledning, skolledning och kommunpolitiker. Det anordnades även en separat workshop med politiker och byggare.

Fokus för workshoparna var frågor som att:

• skapa en gemensam målbild,
• formulera önskat framtida arbetssätt,
• identifiera behov för såväl elever som personal.

Det handlade också om byggnadens logistik och rumssamband samt gemensam genomgång av lokalprogram och planlösningsförslag som skulle ligga till grund för projekteringen. För att sätta målbilden ”en hjärnstark skola” i fokus fördes diskussionerna utifrån begrepp hämtade från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi.

Rörelsefrämjande inomhusmiljö

Glasade partier och lärande

Pedagogiskt visionsdokument och funktionsprogram stärker en långsiktig kunskapsuppbyggnad

En fysisk lärmiljö är en miljö där lärande är tänkt att äga rum, såväl utomhus som inomhus. Den kan se ut på många olika sätt. För kommunen eller den enskilde beställaren gäller det att fundera igenom hur den enskilda förskolan eller skolans fysiska miljö kan bidra till såväl bättre lärmiljöer som livsmiljöer för barn och unga.

Styrande respektive stödjande kommunala dokument kan vara till stor hjälp i detta sammanhang, även för en fristående skolhuvudman. Det handlar om funktionsprogram eller pedagogiska visionsprogram. Viktigt är att dokumenten tas fram i en förvaltningsövergripande process, utvärderas och revideras med stöd av enskilda förskole- eller skolprojekt.

Att ha ett gemensamt dokument som är förankrat med verksamheten underlättar processen. Det blir färre frågor för att man är överens om hur det ska vara. Det blir ett dokument för alla att stödja sig mot i till exempel plansammanhang eller i utformningsfrågor. 

Funktionsprogram som stödjer gestaltningen

Ett funktionsprogram för förskola respektive skola är ett underlag och stöd för att planera och utforma förskolor och skolor. Det är ett övergripande visionsdokument där kommunen preciserar målsättningar, krav på funktioner och tekniska krav på byggnader och utemiljö. I vissa fall innehåller funktionsprogrammet även utformningskrav gällande specifika rum. Syftet är att i ett samlat dokument visa vilka rums- och sambandsfunktioner skolans eller förskolans lokaler behöver ha för att stödja och ge goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet. Syftet kan också vara att samla kunskap och idéer kring processen.

Funktionsprogr