Fuktrisker med träregelväggar som har en uteluftsventilerad luftspalt
Träregelväggar kan drabbas av fuktskador, vilket kan leda till dålig inomhusmiljö som i sin tur kan leda till hälsoproblem. Fuktskadorna kan bland annat orsakas av brister i detaljutförande, som kan leda till att regn tar sig in. Här kan du läsa mer om hur fukt påverkar träregelväggar som har en uteluftsventilerad luftspalt. Du får också exempel på olika fuktrisker kopplade till träregelväggar med uteluftsventilerad luftspalt.
Träregelväggar med luftspalt
Träregelväggar med uteluftsventilerad luftspalt är en vanlig ytterväggstyp i framför allt enbostadshus. En träregelvägg med uteluftsventilerad luftspalt består av ett eller flera lager träreglar med mellanliggande isolering och utanpåliggande fasad. Fasadbeklädnaden kan bestå av olika material, exempelvis träfasad, plåt eller skalmur. Väggarna kan tillverkas i förväg eller byggas på plats, vilket påverkar både risker under produktion och mängden detaljer som behöver hanteras.
Detaljer som utsätts för slagregn kräver ofta tätning i mer än en nivå, så kallad tvåstegsprincip, för att undvika att vatten tränger in djupare i byggdelen.
Exempel på sådana detaljer är anslutningar mellan förtillverkade byggelement och anslutningar mot fönster och dörrar. Träregelväggar innehåller organiskt material och har hålrum där vatten lätt tar sig in, vilket gör att produktionsriskerna behöver extra fokus.
Fuktrelaterade risker
Det är viktigt att du bedömer och hanterar risken för fuktkällor och fuktrisker för en träregelvägg som är uteluftsventilerad. Om träregelväggen fuktas upp innanför luftspalten och inte hinner torka ut tillräckligt fort kan det leda till fuktskador. Fuktskador på byggnadsmaterial kan ge upphov till föroreningar som till exempel mikrobiologisk påväxt, som i sin tur kan påverka inomhusmiljön negativt.
Läs mer om hur träregelväggar har förändrats genom åren och hur det har påverkat risken för fuktskador i avsnittet ”Fördjupning”.
Här får du mer information om några av riskerna i träregelväggar med uteluftsventilerad luftspalt och exempel på vad du behöver ta hänsyn till när du gör riskbedömningen.
Risker med inträngande vatten i träregelvägg
Inträngande vatten kan orsaka fuktskador i träregelväggar, både under byggtiden och efter färdigställande. Sannolikheten är framför allt hög vid slagregn och om det finns hål i fasadens ytskikt där vatten kan sugas eller tryckas in. Här kan du läsa mer om riskerna med inträngande vatten i träregelvägg.
Risker med fukt under produktion
Nederbörd kan leda till fuktskador om fuktsäkerhetsarbetet när byggnaden byggs är otillräcklig. Fuktskador på byggmaterial kan uppstå när material lagras eller monteras. Om fuktskadat material byggs in i byggnaden kan det dröja innan fuktskadorna syns. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt under produktion.
Risker med snöinblåsning
Snö kan blåsa in i byggnadens konstruktion via otätheter och ventilationsöppningar. Om du inte utformar ventilationsöppningen vid exempelvis takfoten så att snön hindras från att ta sig in i konstruktionen, kan snön senare smälta och orsaka skador. Här kan du läsa mer om riskerna med snöinblåsning.
Risker med fukt från inomhusluften
Fuktig inomhusluft som läcker till kallare byggdelar via otätheter kan orsaka fuktskador. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt från inomhusluft.
Risker med nattutstrålning
Vid kall klar väderlek kan ytor som vetter mot natthimlen kylas ned kraftigt. Detta kan orsaka kondens och därmed eventuell uppfuktning av material som är i kontakt med utomhusluft, inomhusluft eller av byggnadsdelar med kvarvarande byggfukt. Här kan du läsa mer om riskerna med nedkylning av olika byggnadskonstruktioner via nattutstrålning.
Erfarenheter av träregelväggar
Med tiden har både konstruktion och användning av byggnader förändrats, vilket har påverkat fuktriskerna med träregelväggar på olika sätt.
Exempel på risker som förekommit i träregelväggar
Sverige har en lång tradition av att bygga ytterväggar med en stomme av trä. Utformningen har ändrats genom åren och exempel på olika utformningar är stommar byggda av timmer, stolpar eller plank. I början av 1940-talet förändrades utformningen av trästommen, när man började bygga med tunnare virke och med mer isoleringsmaterial mellan träreglarna. Det som kan liknas vid dagens träregelväggar började ta form.
