Rättsfall och kulturvärden

Granskad: 16 mars 2022

På denna sida hittar du ett antal rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) som på olika sätt belyser vilket stöd plan- och bygglagen (PBL) ger för att värna kulturvärdena. Även några relevanta avgöranden enligt miljöbalken (MB) är medtagna.

Vad är en särskilt värdefull byggnad

I de flesta domarna för MÖD inget självständigt resonemang om varför en byggnad ska anses vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap 13 § PBL. I stället hänvisar domstolen till att frågan får anses vara utredd genom utpekande i översiktsplan, kulturmiljöprogram eller andra typer av underlagsmaterial eller genom yttrande från personer eller institutioner som bedöms ha en kompetens inom området. I ett mål hänvisar MÖD dock till ett yttrande från Boverket, där Boverket angett ett antal kriterier för att den aktuella byggnaden skulle anses vara särskilt värdefull. (MÖD 2016-04-04 mål nr P 6490-15)

Skäl som domstolen har angett för att byggnad ska anses vara särskilt värdefull har varit:

Byggnad bör bedömas som en viktig betydelsebärare genom att den tidigare användningen är avläsbar. (MÖD 2016-04-22 mål nr P 9239-15)
Byggnaden har en väl genomarbetad gestaltning och ett medvetet arkitektoniskt uttryck. Har en särpräglad karaktär. (MÖD 2017-10-19 mål nr P 784-17)

Rättsfallen i sin helhet kan du ta del av på Mark- och miljööverdomstolens webbplats där de sedan juni 2012 publicerar sina avgöranden.

Avgöranden (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Betydelsen av kommunens bedömning

Att lokala överväganden ska ges stor betydelse vid bedömning av vad som är kulturhistoriskt värdefull bebyggelse framgår av ett par domar. (MÖD 2017-02-27 mål nr P 6600-16 och MÖD 2019-01-15 mål nr P 7402–18)

I ett mål konstaterade MÖD: Kommunen har det huvudsakliga ansvaret och därmed ett stort inflytande över hur bebyggelsen förändras i den egna kommunen. (MÖD 2019-11-25 mål nr P 10966–18)

Vad är en förvanskning

Skäl som MÖD har anfört för att en åtgärd ska anses medföra en förvanskning enligt 8 kap. 13 § PBL har varit:

Åtgärden ger ett dominerande uttryck och avviker från det enhetliga intryck som bebyggelsen har. (MÖD 2016-04 22 mål nr P 9239-15)
Ett för byggnaden väsentligt karaktärsdrag har försvunnit.
(MÖD 2016-04-04 mål nr P 6490-15) Det synsättet tillämpas också i (MÖD 2017-10-19 mål nr P 3752-16).
Även om åtgärderna är begränsade så förändrar de på ett betydande sätt byggnadens utformning och uttryck. (MÖD 2015-12-29 mål nr P 2287-15)
Åtgärden medför ett främmande inslag för taklandskapet och byggnadens arkitektur. (MÖD 2014-09-23 mål nr P 2767-14)
Åtgärden skapar en volym som bryter den strama och karaktärsgivande fasaden. (MÖD 2017-10-19 mål nr P 784-17)
Åtgärden påverkar byggnadens fasadkomposition menligt. (MÖD 2018-11-06 mål nr P 1874–18 och MÖD 2018-11-30 mål nr P 9494-17)
Gårdens karaktär ändras genom att gården byggs för. Den arkitektoniska kompositionens växlingar mellan slutet och öppet försvagas. (MÖD 2021‑11‑09 P 13581‑20)

Att en åtgärd kan medföra en förvanskning även om den endast har en begränsad synlighet framgår av flera olika avgöranden. (MÖD 2021‑11‑11 mål nr P 11754‑20, MÖD 2016-04-04 mål nr P 6490-15 och MÖD 2015-12-29 mål nr P 2287-15)

Till ett annat resultat kom MÖD i två snarlika mål som primärt avsåg ifall fönsterbyten var bygglovspliktiga åtgärder. Domstolen ansåg att förändringarna var knappt märkbara för gemene man som färdas på gatan och huvudsakligen upplever byggnaden som en del i ett större sammanhang. Därmed ansågs fönsterbytena inte vara bygglovspliktiga och MÖD konstaterade också att däri låg att åtgärden inte stred mot förvanskningsförbudet. En utförligare kommentar till domarna finns i relaterad information. (MÖD 2019‑11‑28 mål nr P 2166‑19 och MÖD nr 2019‑11‑28 mål nr P 5260‑19)

Förvanskningsförbudet gäller oberoende av lovplikt

I ett avgörande konstaterar domstolen att förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL omfattar alla åtgärder – till exempel uppförande av markiser – som kan innebära en förvanskning av byggnaden oberoende av om dessa kräver bygglov eller inte. (MÖD 2016-04 22 mål nr P 9239-15)

Att förvanskningsförbudet gäller oberoende av lovplikten framgår även av (MÖD 2015-05-11 mål nr P 11313-14)

Betydelsen av tidigare utförda förändringar

Av ett flertal domar framgår det att tidigare förändringar av en byggnad inte behöver spela någon roll vid tillämpningen av varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § PBL och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL. (MÖD 2016-04 22 mål nr P 9239-15, MÖD 2016-04-01 mål nr P 7494-15 och MÖD 2015-12-29 mål nr P 2287-15)

Motsvarande gäller för anpassningskravet enligt 3 kap. 1 § ÄPBL, nu motsvarande 2 kap 6 § PBL. (MÖD 2012-08-31 mål nr P 8256-11)

Att tidigare utförda åtgärder kan göra byggnaden känsligare för ytterligare förändringar framgår av ett mål där domstolen anså