Motivering i beslut om rättelseföreläggande
Ett beslut om rättelseföreläggande ska innehålla en motivering. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att ärendet ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En beslutsmotivering gör att både den som föreläggandet riktas mot och andra berörda kan förstå varför ett visst beslut har tagits.
Motivering
Ett beslut om rättelseföreläggande ska motiveras. Det finns visserligen inga bestämmelser i plan- och bygglagen, PBL, om motivering av beslut om rättelseföreläggande men för beslut som fattas med stöd av PBL gäller bestämmelserna om motiveringsskyldighet i förvaltningslagen, FL. Det behöver tydligt framgå av beslutet vad som är motiveringen och det är därför bra om den finns under en egen rubrik, som till exempel ”skäl för beslut” eller ”motivering”.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
En motivering ska innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för byggnadsnämndens ställningstagande. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att alla ärenden ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En klargörande och tydlig beslutsmotivering gör att både den som föreläggandet riktas mot och andra berörda kan förstå varför ett visst beslut har fattats. Under rubriken motivering beskriver byggnadsnämnden den överträdelse av plan- och bygglagstiftningen som har skett och på vilken grund eller vilka grunder ett rättelseföreläggande beslutas.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Bevisbörda och beviskrav
Enligt rättspraxis har byggnadsnämnden bevisbördan och utredningsskyldigheten för att det finns förutsättningar för ett föreläggande enligt PBL. Detta eftersom det är fråga om för den enskilde betungande beslut. Tillsynsmyndigheten måste alltså visa att det finns förutsättningar att besluta om ett rättelseföreläggande. Det innebär också att det ankommer på byggnadsnämnden att motbevisa en invändning från den som är föremål för ett rättelseföreläggande.