Utemiljöns funktioner och struktur gestaltas utifrån verksamhetens behov

Den vildare vegetationszonen på Björkhagens förskola i Malmö möjliggör spännande lek och fysisk aktivitet för alla tack vare sin markbeläggning. Landskapsarkitekt: Studio Sueca. Foto: Werner Nystrand.

Utemiljöns kvalitet, dess funktioner och struktur är starkt relaterade till gårdens ytstorlek, byggnadens placering och hur tomtens inneboende egenskaper tagits tillvara. Gårdar för barn och unga i förskola och skola ska rymma många funktioner som gynnar lärande, välmående och utveckling. Särskilt viktigt är att främja naturkontakt, lek och fysisk aktivitet. Utemiljöerna behöver också vara säkra och inkluderande.

Utemiljöer för lärande, välmående och utveckling

Förskolegårdar och skolgårdar fyller viktiga funktioner för både barn och elever och för verksamheten i förskola, skola och på fritidshem. Gårdarna har också en viktig funktion för lokalsamhället.

Några av de mest centrala funktionerna hos förskole- och skolgårdar är att skapa plats för barns och ungas:

• sociala liv
• naturkontakt
• fysiska aktivitet
• lärande
• fri lek
• återhämtning.

Alla dessa delar är viktiga och samspelar för att stödja barns och elevers inlärning, hälsosamma liv och utveckling.

Ju större yta, desto fler funktioner och kvaliteter

Olika storlek på utemiljön ger olika förutsättningar att skapa den kvalitet som önskas. En bra förskolegård eller skolgård erbjuder barn och elever en miljö som främjar en mångfald av möjligheter. Barn och elever ska kunna vara fysiskt aktiva, vara sociala tillsammans med andra, få naturkontakt och hitta platser där de kan vara själva och finna återhämtning. En tillräckligt stor gård gör det möjligt för förskolebarn och elever att få sina varierande behov och individuella önskemål tillgodosedda.

Tillräcklig yta på gården ger förutsättning att bibehålla områden med naturkaraktär utan att de slits ned. Det gynnar barn och elevers lek och återhämtning, och ger samtidigt samhället ekosystemtjänster som biologisk mångfald och infiltrering av dagvatten.

Att skolgården eller förskole- eller skolgården ligger i direkt anslutning till verksamhetens byggnad gynnar också lek och fysisk aktivitet. Om barn är beroende av vuxna för att ta sig till sin lekmiljö, riskerar detta att kraftigt dra ned aktivitetsnivån (Nordström, 2013). För förskolan är det särskilt viktigt med en egen gård. Ligger utemiljön på avstånd ökar behovet av personal, eftersom det måste finnas bemanning för att en person ska kunna gå tillbaka till förskolan medan den andra stannar hos barngruppen. Detta begränsar i sin tur de tider då barngruppen kan vara ute.

Nedanstående tre illustrationer visar schematiskt vilka funktioner som ryms beroende på hur stor yta gården har. Bilderna kan läsas från vänster till höger där ytan successivt ökar och allt fler typer av miljöer ryms.

Utemiljöer för barn i förskolan

En förskolegård med en utemiljö på 10 m² per barn blir mestadels hårdgjord på grund av entréer och hårt slitage, medan en förskolegård med 40 m² per barn kan rymma flera funktioner och kvaliteter som vattenlek, grönska och vildare natur att upptäcka. Under 25 m² per barn blir slitaget stort och det är svårt att få vegetation och naturliga markmaterial att klara sig.