Avesta, Fagersta, Norberg – gemensamt program för landsbygden
Det är vanligast att kommunerna tar fram en arkitekturstrategi för tätbebyggda områden. I Avesta, Norberg och Fagersta har man satsat på att ta fram en vägledning för den som vill bygga nytt eller bygga om på landsbygden.
Arkitektur och byggnadskonst på landsbygden
Fakta om Avesta
Antal kommuninvånare: Exemplet rör kommunerna Avesta, Fagersta och Norberg som tillsammans har 42 259 invånare (31 dec 2019).
Namn på strategin: Bygga på landet.
Typ av dokument: Ett lokalt kunskapsunderlag som ger konkret vägledning för om- och nybyggnation i området.
Geografisk avgränsning: Landsbygden i de tre kommunerna.
Varför intressant: Exemplet visar hur kommunen kan välja att arbeta specifikt med arkitektur och byggnadskonst på landsbygden. Men även hur mindre kommuner kan samverka för att samordna sina resurser och kostnader.
I Avesta, Norberg och Fagersta är arbetet med miljö-, plan- och byggfrågor samordnat i den gemensamma Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning och man har även en gemensam nämnd för de tre kommunerna.
I Avesta, Norberg och Fagersta finns en ambition om att stödja och uppmuntra invånarna att bygga mer och under 2017 togs en vägledning fram om utformning av bebyggelse på landsbygden. Skriften "Bygga på landet" är beslutad av den gemensamma miljö- och byggnadsnämnden och riktar sig till invånare i kommunerna som planerar att bygga nytt eller bygga om. Aino Leijon, bygglovshandläggare på förvaltningen, berättar att bakgrunden till vägledningen är att många tror att det inte finns några regler att ta hänsyn till när man bygger på landet. Med "Bygga på landet" vill kommunerna fylla en kunskapslucka. Avesta, Norberg och Fagersta är relativt lika varandra. De är inlandskommuner, varav de två första ligger i Västmanland och den sista i Dalarna. Vägledningen är relativt generellt hållen för att passa bebyggelsen i alla tre kommunerna.
Stora värden
Flera av byarna i kommunerna har bedömts ha högt kulturhistoriskt värde och ett flertal är även klassade som riksintresse för kulturmiljövården. För vissa av områdena finns äldre kulturmiljöprogram men dessa fokuserar främst på att beskriva bebyggelsens värden. Dessa beskrivningar kan vara svåra att använda i lovhandläggningen vid prövning av ändringar. Med vägledningen vill kommunerna sprida kunskap och medvetenhet om hur man kan utforma ny-, till- och ombyggnationer så att de harmoniserar med karaktären i landskapet och ansluter till den form och placering som den befintliga bebyggelsen har. Till exempel beskrivs hur färdigritade typhus sällan är anpassade till topografin och ofta har helt andra proportioner och skalor än de äldre husen.
Konkret vägledning
Vägledningen innehåller information och konkreta rekommendationer om byggande framförallt utanför planlagt område. Den beskriver hur det kan ske genom lämplig lokalisering av en byggnad i landskapet och på tomten, genom att exempelvis placera den som ett komplement till befintlig bebyggelse, i ett skogsbryn eller vid en bergknalle. Här ges även rekommendationer kring husets proportioner samt val av material, färg och detaljer. Det betyder inte att det nya behöver byggas på gammalt vis utan att man kan skapa något modernt och samtida men med utgångspunkt i vägledningen.
Syftet med vägledningen är att personer som funderar på att bygga något ska få ta del av rekommendationerna tidigt i planeringsprocessen. Då kan de välja hustyp med stöd av de råd och tips på utformning och placering som finns. Allra bäst är det om den som ska bygga kan ta del av rekommendationerna redan innan de lämnar in sin bygglovsansökan. Om de får med sig råden redan inför ett förhandsbesked finns mer utrymme att fundera över utseende och hustyp innan det slutgiltiga beslutet tas. Aino Leijon som har tagit fram skriften berättar att den framförallt sprids genom kommunernas webbplatser. När medborgare tar kontakt mejlas vä