Risker vid injustering av ventilation

Granskad: 29 juli 2024

Felaktig injustering gör att ventilationssystemet fungerar sämre än vad det kan. Det kan öka risken för både dålig inomhusmiljö och dålig driftsekonomi. Här får du veta mer om risker vid injustering av ventilationssystem.

Injustering av ventilationssystem

Risker vid injustering av ventilation och påverkan från användare

FT-ventilation. Illustration: TicTac

Ventilationssystemet behöver vara utformat för att ge bra möjligheter till injustering. I lufttäta byggnader är det extra viktigt att injusteringen kan utföras med hög noggrannhet och med små mätfel eftersom det lättare byggs upp felaktiga tryckbilder om till - och frånluftsflödet inte blir väl balanserat.

Injustering sker normalt via proportionalitetsmetoden. Om ventilationssystemet är asymmetriskt uppbyggt är det oftast svårare att justera in eftersom tryckfallen då skiljer sig åt i olika delar av systemet. Mätpunkter för flödesmätning i kanaler behöver också placeras där flödet är laminärt för att inte riskera stora mätfel.

Risker vid injustering av system med variabla luftflöden

Det finns olika metoder för att justera in ventilationssystem, där det vanligaste vid konstantflödessystem (CAV) är tryckmätning i till/frånluftdon samt hastighetsmätning i kanalerna. Man måste då vara uppmärksam på möjlig påverkan från vindar ute, eventuella smutsiga filter, igensatta uteluftsgaller, smutsiga kanaler samt ombyggnader av ventilationssystemet där injustering inte gjorts ännu. System med varierande ventilationsflöden (VAV) är lite svårare att injustera och används oftast i byggnader med varierande personbelastning. Ofta reglerar man på temperatur och/eller koldioxid kan men man kan även använda närvarogivare, fuktgivare eller kanske en timer. Här kan man inte använda samma injusteringsmetoder som för CAV eftersom flöden och tryck hela tiden varierar under drift.

Risk för försämrad drift över tid

Injusteringen kan påverkas över tid. Detta kan bero på att ventilationssystemet smutsas ned, att delar i systemet åldras men även på grund av påverkan från användare.

Det är vanligt att boende påverkar ventilationen genom att påverka donen. Ibland av ändras inställningen av misstag när donet rengörs. Det förekommer också att boende vill sänka flödet från ett don om man upplever komfortproblem. När ett don ändras påverkas också flödena i resten av systemet.

Detta gäller särskilt i F-system där det blir bekymmer om användare stänger till uteluftsventiler för att man upplever komfortproblem. Då ökar undertrycket inomhus och det börjar dra mer luft från andra uteluftsventiler i byggnaden. Detta kan i sin tur leda till komfortproblem för andra användare i andar delar av byggnaden.

Bildas det stora undertryck ökar risken för luktspridning mellan lägenheter. Stora undertryck kan även göra det svårare att öppna ytterdörrar för barn, äldre och personer med begränsad styrka.

Konsekvenser för byggnaden 

Om du inte injusterar ventilationsanläggningen korrekt kan det leda till konsekvenser för byggnaden:

  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till ljudproblem
  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till fuktskador
  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till ökad energianvändning
  • Felaktigt utformade kanaler kan leda till ökad energianvändning

Konsekvenser för inomhusmiljön 

Om du inte injusterar ventilationsanläggningen korrekt kan det leda till konsekvenser för inomhusmiljön:

  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till dålig luftkvalitet, hälsoproblem och försämrad arbetsprestation.
  • Felaktig eller bristfällig injustering kan leda till dålig termisk komfort, hälsoproblem och försämrad arbetsprestation.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till dålig luftkvalitet, fukt och termiskt klimat. Se länkar i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:

  • Kunskapsnivån hos personen som utför injusteringen
  • Styrsystemet för drift
  • Felaktigt utformade kanaler och don kan leda till att det blir svårt att justera in anläggningen från första början. Exempelvis symmetri i kanalsystemet är en viktig faktor för att få en enklare injustering.
  • Utformning av kanaler och don så att flöde och tryck kan mätas korrekt.

Faktorer som påverkar konsekvensen av ett problem:

  • Hur dålig inomhusmiljön blir
  • Hur länge användare exponeras för miljön
  • Om det finns extra känsliga användare
  • Möjligheten att snabbt upptäcka och åtgärda felaktig funktion.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”. Se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden ska projekteras

  • Överväg mätsystem som kan varna för försämrad funktion
  • Dokumentera drift och underhållsinstruktioner på en relevant nivå.

När byggnaden byggs

  • Utför injustering enligt handlingar
  • Genomför den första OVK-besiktningen.

När byggnaden förvaltas

  • Kontrollera och utvärdera mätdata från systemet
  • Genomför underhåll och rengöring enligt plan
  • Genomför återkommande OVK-besiktningar enligt angivna intervall
  • Fråga brukarna regelbundet hur de upplever inomhusmiljön, exempelvis genom enkäter. Sammanställ och följ upp enkätresultatet.