Campingplatser
Det krävs bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en campingplats.
Vad är en campingplats?
Det finns ingen definition av campingplats i plan- och bygglagstiftningen. Campingplats är heller inte definierat i TNC.
Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en campingplats ett avgränsat område för camping. Camping är enligt NE övernattning utomhus under tillfälligt tak, i tält, bivack, husvagn eller liknande under rekreationsresor. (Nationalencyklopedin, ordbok, campingplats. Hämtad 2017-12-20 och Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, camping. Hämtad 2017-12-20)
Det finns ofta byggnader eller andra anläggningar på eller i anslutning till en campingplats. Det kan exempelvis vara uthyrningsstugor, toalett- och duschbyggnader, reception, kiosker, mindre mataffärer, restauranger, plank och parkeringsplatser.
När krävs det bygglov för campingplatser?
Bygglovs krävs för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en campingplats. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanelagt område. En väsentlig ändring av en campingplats kan exempelvis vara att utöka campingplatsens område. Oavsett om en campingplats kräver bygglov eller inte ska de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden uppfyllas.
Vid bedömningen om en campingplats kräver bygglov kan följande faktorer vägas in:
- verksamhetens karaktär och omfattning
- anläggningens storlek
- omfattningen av markarbeten och anordningar
- omgivningspåverkan
- påverkan på allmänna intressen.
(jfr prop. 1985/86:1 sid. 682-684)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
1 §
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
2. upplag och materialgårdar,
3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5. radio- eller telemaster eller torn,
6. vindkraftverk som
a) är högre än 20 meter över markytan,
b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
c) monteras fast på en byggnad, eller
d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7. murar och plank,
8. parkeringsplatser utomhus,
9. begravningsplatser, och
10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).
Verksamhetens karaktär och omfattning
Verksamheten måste ha en viss karaktär och omfattning för att vara en bygglovspliktig campingplats. Bygglovsplikten bör gälla när någon skall utnyttja ett område för camping eller husvagnsuppställning i en sådan omfattning att verksamheten blir mer eller mindre yrkesmässig. Om någon tältar i naturen innebär det inte att det är en bygglovspliktig campingplats. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 684)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Anläggningens storlek
En anledning till att campingplatser är bygglovspliktiga är att de oftast är arealkrävande. Lovplikten gäller för större anläggningar. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Omfattningen av markarbeten och anordningar
För att en campingplats ska vara bygglovspliktig krävs oftast att åtgärder av något slag utförs för att bereda platsen för det nya ändamålet. Det kan exempelvis vara genom trädfällning, markarbeten och uppförande av anordningar. För att bedöma bygglovsplikten ska en sammantagen bedömning göras av åtgärderna och deras syfte. En campingplats kan dock kräva bygglov utan att några åtgärder behöver vidtas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 684)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Omgivningspåverkan
Med omgivningspåverkan menas vilka konsekvenser campingplatsen har för närboende exempelvis i form av ökad trafik, buller, ljusstörningar och nedskräpning. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)