Sammanfattning av vägledning om arkitekturstrategier
Denna sammanfattning riktar sig till dig som exempelvis politiker, intresserad allmänhet eller tjänsteperson inom kommunen från till exempel skola och omsorg. Sammanfattningen ger en överblick av vad en arkitekturstrategi är, vilken nytta den kan göra och övergripande om process och innehåll. Du som ska arbeta med att ta en fram en arkitekturstrategi kan också använda sammanfattningen för att få en snabb överblick över vägledningens innehåll.
Syftet med sammanfattningen
Syftet med sammanfattningen är att ge dig som exempelvis politiker, intresserad allmänhet eller tjänsteperson inom kommunen från till exempel skola och omsorg, en överblick av vägledningens innehåll. Du får en övergripande kunskap kring vad en arkitekturstrategi är och vilken nytta den kan göra. Du får också en bild av hur processen kan gå till och vad en strategi kan behöva omfatta samt hur den kan användas i kommunens olika processer för att främja arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö.
I filmen nedan berättar politiker från Uppsala varför de har valt att ta fram en arkitekturpolicy och vilken nytta de ser med dokumentet.
För dig som ska arbeta med att ta en fram en arkitekturstrategi, fördjupa arbetet eller använda den kan sammanfattningen ge en snabb och lättöverskådlig bild över vägledningens olika delar och innehåll. På så vis kan du snabbt orientera dig och använda olika delar av vägledningen. Det kan handla om att ni behöver stöd för att förklara nyttan med en arkitekturstrategi inför en uppstart av arbetet, i att utforma och formulera innehållet i strategin eller i hur plan- och bygglagen, PBLs, allmänna intressen och krav kan konkretiseras.
Sammanfattningen består av vägledningens sex delar.
Nyttan med en arkitekturstrategi
En slagkraftig arkitekturstrategi som når många sprider kunskap om vad arkitekturen kan göra för hållbar utveckling, människors hälsa och lokala utmaningar. Internt är den ett viktigt verktyg för politiker och tjänstepersoner.
Stöd för att möta kommunens utmaningar
En arkitekturstrategi kan visa hur kommunen tar hjälp av arkitekturen för att möta olika utmaningar. Processen med att ta fram den blir ett gemensamt lärande om arkitekturens möjligheter och hur den påverkar sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska processer.
Ger politiker och tjänstepersoner gemensam syn
En arkitekturstrategi kan skapa ett gemensamt förhållningssätt mellan kommunens politiker och tjänstepersoner. Det blir tydligt hur kommunen ska arbeta med arkitektur inom olika processer och aktiviteter. Strategin fungerar som en brygga mellan olika kommunala frågor – en medveten utformad park bidrar till bättre mikroklimat och dagvattenhantering, och kan också fungera som plats för skolpedagogik, fysisk aktivitet och återhämtning.
Ger förutsättningar till snabbt agerande
I olika samhällsbyggnadsprocesser behöver kommunen ofta kunna agera snabbt med handlingskraft och tydlighet. En väl förankrad arkitekturstrategi underlättar diskussioner om olika perspektiv, avvägningar och intressen. Det bidrar till en snabbare process och tydligare besked till externa aktörer. Det blir också lättare att hålla ihop kvalitetsfrågor genom hela PBL-processen.
Ger stöd till kommunens handläggare
En arkitekturstrategi ger handläggare stöd i PBL:s olika processer och fungerar som samtalsguide med skilda aktörer. Formuleringar och ställningstaganden i strategin kan användas i planprogram, planbesked, planbeskrivningar, underlag till markanvisningar, detaljplanering och bygglovsprövning.
Ger ökad tydlighet gentemot marknadens aktörer
En arkitekturstrategi förmedlar kommunens ambitioner när den bebyggda miljön ska utvecklas, bevaras eller förändras. Där kan kommunen tydliggöra vad som förväntas av olika aktörer och inspirera till långsiktiga lösningar. Det underlättar för marknadens aktörer att kunna se projekten i ett större sammanhang.
