Fritidshemmets lärmiljöer
Gestaltningen av fritidshemmets inomhus- och utomhusmiljö påverkar förutsättningarna för att bedriva en varierad pedagogisk verksamhet. Det behöver finnas utrymme för lek, rörelse, skapande arbete samt mer intellektuellt arbete. Det behöver även finnas platser där eleverna kan dra sig undan för koncentration eller vila, samt med fördel även utrymme att lämna pågående elevarbeten framme vid dagens slut.
Att tänka på vid gestaltningen:
Gemensam läryta på Hyllievångskolan i Malmö. Lokalen används av både skolan och fritidshemmet. På bilden syns hur möblemanget kan skapa rum i rummet i en överblickbar miljö. I rummet finns bland annat en vask och torkställning för skapande arbete som kan sparas. Arkitekt: Liljewall. Foto: Maria E Teder/Boverket
- Fritidshemmet behöver fysiska miljöer som främjar arbetet utifrån verksamhetens syfte. Det kan till exempel vara lokaler som främjar kreativt skapande, fysisk aktivitet, språk och kommunikation.
- Gestalta så att eleverna lockas till att prova nya aktiviteter och använda sig av förmågor som de inte tidigare har erfarenhet av.
- Gestalta så att eleverna uppmuntras att bryta med stereotypa föreställningar och normer som till exempel invanda könsmönster.
- Det behöver finnas tillräckligt med förvaringsutrymme för material som är synligt och tillgängligt för eleverna att använda på eget initiativ.
- Fritidshemmets pedagogiska arbete främjas av att det finns utrymmen där eleverna kan arbeta kreativt och där pyssel, olika typer av byggen och liknande kan sparas en tid och inte behöver plockas undan inför nästa skoldag.
- För att inomhus- och utomhus miljöerna ska kännas stimulerande är det viktigt att verksamheten och den fysiska miljön formas utifrån elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det behöver finnas inspirerande miljöer även för elever i årskurs 4-6.
- Om fritidshemmet delar lokaler med skolan behöver lokalerna vara gestaltade så att de är ändamålsenliga för båda verksamheternas pedagogiska uppdrag.
Mervärde:
- Skapande verksamhet främjas av att det finns en vask i rummet.
- Ett kök för bakning och experiment är vanligen mycket uppskattat och använt.
- Det kan vara bra om det finns ett utrymme som eleverna själva kan utforma för egna syften och fylla med egna aktiviteter.
Miljöns utformning har betydelse för elevernas möjligheter att utvecklas.
(Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Fritidshem, 2014, s 18)
Fritidshemmet har ett eget lärandeuppdrag
Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen och i läroplanerna. (Skollag 2010:800; Lgr 11) Fritidshemmet har ett samlat uppdrag där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. Verksamheten ska stimulera elevernas utveckling och lärande, men även erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Den är tänkt att komplettera skolans ofta mer inrutade vardag och stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och vilja till att pröva egna idéer. Väsentliga delar i verksamheten är lek, rörelse och skapande arbete, men verksamheten ska även ge eleverna möjlighet att exempelvis utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser och stimulera eleverna till matematiska resonemang. Den ska även stödja utvecklingen av normer och värden hos eleverna. (Lgr 11; Skolverket. 2014; Skolinspektionen. 2018)
Det nationella målet är att fritidshemmen ska erbjuda en pedagogisk verksamhet som är rolig och stimulerande och som bidrar till barnens sociala, emotionella, fysiska och intellektuella utveckling. Skolinspektionen är i sin kvalitetsgranskningsrapport från 2010 tydlig med att fritidshemmen inte ska erbjuda ”barnpassning i stället för pedagogisk verksamhet”. (Skolinspektionen. 2010, sid 10)
Fritidshemmets lokaler och utemiljöer ska enligt Skolverkets allmänna råd för fritidshem vara säkra, hälsosamma och ändamålsenliga. Lokalerna ska utformas så att de uppfyller krav på miljöfaktorer som luft, ljud och ljus samt val av material. Lokalernas storlek och utformning behöver även vara dimensionerade för det antal elever som ska vistas där. (Skolverket, 2014) Skolinspektionens granskning från 2010 visar att alltför många fritidshem har problem med både hög ljudvolym, trängsel och stress och bristen på möjligheter för barnen att dra sig undan i lugn och ro. (Skolinspektionen, 2010) Fritidshemmets fysiska miljöer behöver även vara medvetet anpassade så att de är goda pedagogiska miljöer även för elever med fysiska eller neuropsykologiska funktionshinder. (Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2019)
Samspelet mellan de gestaltningsmässiga grundstenarna skapar kvalitet i den byggda miljön
Inkluderande lek- och lärmiljöer
Lokaler för varierad verksamhet
Fritidshemmet behöver fysiska miljöer som främjar arbetet utifrån verksamhetens syfte. Det kan till exempel vara lokaler som främjar kreativt skapande, fysisk aktivitet, språk och kommunikation. Miljöerna behöver även främja ett medvetet arbete kring identitets- och genusfrågor, kamratskap och respekt samt uppmuntra en demokratisk fostran och träning i att göra sin röst hörd och lyssna på andra.
Miljöer för skapande verksamhet
För att ge goda förutsättningar att arbeta med skapande uttryck som till exempel musik, dans eller drama behövs rum som är gestaltade för att uppmuntra till sådan verksamhet. Egna rum och eget material för fritidshemmet som stödjer verksamheten ger ökad kreativitet. Skapande verksamhet främjas även av att det finns en vask i rummet för kreativt skapande och kök för bakning och experiment. Variation av material som är synligt och tillgängligt för eleverna att använda påverkar också den egna kreativiteten och möjligheten att inspirera andra. (Lager, K. 2020)
Ateljé för Ribersborgsskolans fritidshemsbarn. Ateljén är fritidshemmets egen lokal och här finns möjlighet att kladda ner och spara pågående projekt. Arkitekt: Ludwig Nilsson och Clas Almqvist. Foto: Maria E Teder/Boverket
Miljöer som främjar intellektuell utveckling
Ett område som ofta behöver utvecklas på fritidshem är att skapa lärmiljöer som uppmuntrar till läsning, lyssnande och samtal om det lästa. Eleverna behöver ha tillgång till läshörnor och olika typer av texter. Det behöver vara en lugn miljö. Högljudda miljöer inbjuder varken till enskild läsning eller läsning och samtal i mindre grupper. En god miljö kan vara en läsmiljö i ett avskilt rum eller en bibliotekshörna. Ett annat sätt att stimulera elever att kommunicera med olika språkliga uttrycksformer kan vara att låta elever skapa olika former av framträdanden i form av reklamnummer, dans och humornummer som baserats på den bok som eleverna har läst. Även för sådana pedagogiska inslag är det bra om den fysiska miljön inte bara tillåter, utan även uppmuntrar till detta. (Skolinspektionen. 2018) Att bara tillhandahålla böcker som eleverna själv kan läsa, datorprogram för att träna bokstäver och olika typer av pedagogiska spel har visat sig engagera eleverna i liten utsträckning. En orsak till det kan vara att fritidshemmets lokaler inte har gestaltats på ett sådant sätt som krävs för att barnen ska välja dessa aktiviteter. (Björklid, P. 2005)
Miljöer som stimulerar till att testa nya saker
Skolinspektionens granskning av fritidshemmen år 2018 visar att undervisningen i högre grad behöver utformas så att den kan stödja eleverna att utveckla fler förmågor. Undervisningen vid många fritidshem utgår till stor del från elevernas egna intressen och val av aktiviteter och det finns därmed en risk att de ägnar sig åt samma saker dag efter dag. För att i högre grad inspirera eleverna att utveckla olika förmågor behöver personalen utveckla arbetet med att uppmuntra eleverna att prova på nya saker och nya aktiviteter. (Skolinspektionen. 2018) Ett sådant arbete underlättas av lokaler som är ändamålsenliga för fritidshemmet och som främjar nytänkande och flexibilitet.
Eleverna kan lockas till att pröva nya aktiviteter eller tekniker genom att personalen organiserar en fysisk miljö på ett intresseväckande och utmanande sätt till exempel utifrån något tema som eleverna har önskat. Kreativitet och nytänkande kan även uppmuntras av att kreativt material är synligt och möjligt för eleverna att plocka fram själv på eget initiativ, och om materialet spänner över en variation i svårighetsgrad och tekniker. Det behöver alltså finnas tillräckligt med utrymme för detta. Det är också positivt om lokalerna är sådana att eleverna kan kladda ner och stöka till och att kreativt- och byggmaterial kan sparas en tid och inte behöver plockas undan inför nästa skoldag. Material för lek och kreativt skapande som göms i skåp bidrar i mindre utsträckning till kreativitet och till att eleverna erbjuds nya upplevelser. En god gestaltad miljö syftar till att göra eleverna till aktörer. (Lager, K. 2020)
En öppen hylla som visar olika skapande material kan främja kreativiteten och lusten att prova någonting nytt. Bild från Ribersborgsskolans fritidshem. Arkitekt: Ludwig Nilsson och Clas Almqvist. Foto: Helene Bogren/Boverket
Miljöer som stimulerar till att bryta stereotypa föreställningar
Lokalerna bör gestaltas så att de uppmuntrar eleverna att bryta med stereotypa föreställningar och normer som till exempel invanda könsmönster. De kan även stödja verksamheten att tillämpa ett normkritiskt arbetssätt när det gäller kön, könsöverskridande identitet eller andra diskrimineringsgrunder. Det kan till exempel innebära att lokalerna främjar aktivt arbete för att motverka att eleverna gör traditionella könsbundna val av aktiviteter. (Skolverket. 2014)
Behov av ”ofärdiga” utrymmen
Det kan även vara bra med lokaler och utrymmen som inte är förutbestämda, det vill säga utrymmen och mellanrum som barnen kan utforma för egna syften och fylla med egna aktiviteter. Barn använder inte bara rum till vad de är avsedda för utan ser också andra möjligheter i dem. ”Ofärdiga” utrymmen kan även ses som en möjlighet att skapa avskildhet. (Björklid, P. 2005) Sådana utrymmen behöver dock vara placerade inom den yta som fritidshemmet aktivt använder så att personalen kan ha överblick. Utrymmena behöver också kännas trygga och ljudnivån får inte bli för hög.
