Trygghetsskapande gestaltning i utemiljön
Barn och unga behöver trygga vardagsmiljöer för att lära och utvecklas. En genomtänkt gestaltning kan öka tryggheten för alla som vistas i förskolans och skolans utemiljöer. Genom god planering, utformning och förvaltning kan mycket göras för att förbättra tryggheten.
Att tänka på vid gestaltningen
- Kartläggningar, exempelvis trygghetsvandringar, är ett sätt att tillsammans med barn och unga ringa in otrygga platser under olika delar av gestaltningsprocessen.
- Delaktighet i beslut som rör gestaltningen kan vara ett sätt att skapa ansvarskänsla och en känsla av platstillhörighet, vilket i sin tur minskar risken för brott och skadegörelse.
- Utemiljön behöver innehålla platser för avskildhet som samtidigt är möjliga för personalen att överblicka. Vegetation med en viss genomsiktlighet kan till exempel användas för att skapa sådana platser.
- Ändamålsenlig belysning gör utemiljön trygg och användbar under en större del av dygnet, även efter att förskole- och skolverksamheten är slut för dagen.
Trygghet är en förutsättning för inlärning och utveckling
Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 § skollagen (2010:800)).
Trygghet är oavsett ålder en förutsättning för att kunna utvecklas och lära. Samtidigt är otrygghet ett vanligt problem, framför allt i många skolor. Trygghet handlar om individens upplevelse och tolkning av en plats och en situation och är därmed ett komplext ämne som relaterar inte minst till den sociala miljön. Det finns dock beprövade sätt att med hjälp av gestaltningen och den fysiska miljön förebygga och minska otrygghet.
Flera studier visar att det finns brister i skolmiljöerna som påverkar elevernas trygghet och studiero, liksom skolan som arbetsmiljö. Flickor, HBTQI-personer och personer med funktionsnedsättning upplever generellt större otrygghet än pojkar (Skolverket, 2015; Skolinspektionen, 2018). Flickor utsätts också för sexuella trakasserier i skolan i dubbelt så stor utsträckning som pojkar (Friends, 2021). Pojkar utsätts istället oftare för misshandel och stöld i skolan. Totalt 48 procent av eleverna i årskurs nio utsattes för misshandel, hot, rån, sexualbrott eller stöldbrott minst en gång under 2019. (Brottsförebyggande rådet, 2020)
Att kartlägga otrygga platser på förskolan och skolan
Det finns olika sätt att tillsammans med barn och unga kartlägga hur olika platser i såväl befintliga som framtida skol- och förskolemiljöer upplevs ur ett trygghetsperspektiv. En gemensam kartläggning gör barn och unga delaktiga i processen att planera och förvalta och vid behov förbättra de miljöer de tillbringar så mycket tid i. Detta stärker deras anknytning till platsen och känslan av att de kan vara med och påverka sin fysiska omgivning, samtidigt som miljön med hjälp av resultatet kan anpassas efter deras behov och preferenser och därigenom bli tryggare.
Exempel på beprövade metoder för sådana kartläggningar är barnkonsekvensanalyser (BKA), sociala konsekvensanalyser (SKA) liksom virtuella eller fysiska trygghetsvandringar och gå-turer tillsammans med anv