Stadsdelsdialog för social hållbarhet

För att skapa en inkluderande och sammanhållen stad är det inte bara viktigt vad som skapas – förståelse för invånarna och deras inflytande och delaktighet i processen är minst lika viktigt. Umeå kommun har en lång historia av att strukturellt arbeta med social hållbarhet i planeringen för att bygga den goda staden. Stadsdelsbeskrivningar med tillhörande dialog är ett nytt sätt att arbeta och metoden möjliggör ett helhetsgrepp kring stadens sociala hållbarhet.

Umeås vision är att växa med 70 000 invånare till 2050. För att nå dit arbetar kommunen målmedvetet med social hållbarhet och inkludering. Genom att aktivt arbeta med social hållbarhet vill kommunen utveckla befintliga värden och skapa goda livsmiljöer. Genom forskning har kommunen kunnat vrida på synen på stadsutveckling - från grundtanken om att stadsutveckling ska ge sociala värden – till att sociala värden bildar grund för stadsutvecklingen. Ett grepp som skapat nya synsätt och andra förutsättningar för den fysiska planeringen.

Umeå kommun har använt sig av en forskningsbaserad metodik där ambitionen varit att greppa delar av hela forskningsspektrat inom social hållbarhet som senare knutits till specifika designprocesser. Som en del i arbetet med social hållbarhet har kommunen även tagit fram beskrivningar av olika stadsdelar. Genom beskrivningarna har forskning om socialt kapital lyfts där index kunde skapas för varje stadsdel liksom förändring över tid. Målet med beskrivningarna är att alla invånare ska ges förutsättningar att kunna leva ett gott liv med lika god hälsa oavsett var man bor.

Umeås metodik speglar det breda forskningsspektra som finns inom social hållbarhet. Umeås metodik sträcker sig därför från socioekonomi kopplat till människan till rumsliga aspekter kopplat till platsen. Därtill har inriktningen också varit att spegla nyare forskningsfält som finns och som handlar om människans upplevelse av platsen kallad Sense of place. Umeå har också ett djupgående samarbete med stadsbyggnadsforskare och unika data om socialt kapital för alla Umeås stadsdelar och förändringen över tid. Illustration: Umeå kommun

I stadsdelsbeskrivningarna lyfts social hållbarhet i staden på ett samlat sätt. I stället för att i projekt lyfta en specifik stadsdel i behov av utveckling eller för ett specifikt område som har uttalat stora hållbarhetsambitioner – lyfts på detta sätt hela staden sammantaget. Underlaget till beskrivningarna består av analyser av statistik, stadsrumsanalyser av flöden och mötesplatser och hur stadsdelarna fungerar. Kommunens analys har bland annat utgått från ett socioekonomiskt perspektiv – där de tittat på trångboddhet, boendeutgifter, valdeltagande, föreningsaktivitet, upplåtelseformer, upplevd trygghet, bilinnehav etcetera. Genom dessa faktorer har kommunen fått vetskap om vilka som bor i ett område, hur de bor och hur de mår. De sociala stadsrumsanalyserna handlar om att fånga upp de sociala aspekterna i respektive område. Genom analyserna har kommunen kunnat kartlägga var flöden och mötesplatser finns samt hur stadsdelarna fungerar och var framtida potential finns.

För att få en bättre helhetsbild av stadsdelarna, genomfördes under processen också en omfattande stadsdelsdialog för att involvera de som kan livsmiljöerna bäst – umeåborna. Över 700 medborgare ute i stadsdelarna involverades och ytterligare 1 300 medborgare tyckte till via en digital dialogkarta. Där fick medborgarna möjlighet att dela med sig av hur platser fungerar, var guldkornen finns och vad som saknas i stadsdelarna. I dialogen lyftes parker och grönområden som särskilt uppskattade bland boende, där lugnet och naturen ses som en stor tillgång. Genom stadsdelsdialogerna fick kommunen kunskap om att många är oroliga för att dessa gröna ytor och sociala värden ska försvinna när staden förtätas.