Förutsättningar för att kunna säkerställa barns rättigheter
Det finns ett antal förutsättningar som underlättar en organisations arbete med barns rättigheter i samhällsbyggnadsprocessen. Barns rättigheter behöver genomsyra alla delar av organisationen och det behöver finnas tillräckligt med tid och budget för arbetet. Kontinuitet och väl dokumenterade överlämningar minskar kunskapsglappet och återkoppling ger både vuxna och barn kunskap om varför barns och ungas deltagande är viktigt.
Barns rättigheter i alla delar av organisationen
Barns rättigheter är ett kollektivt ansvar. Det är därför angeläget att arbeta in barns rättigheter i hela organisationen så att bevakningen av barns rättigheter är knutet till flera delar inom organisationen och flera personer. Det underlättar om barns rättigheter vävs in i den ordinarie verksamheten och integreras i redan befästa och beslutade arbetssätt. Systematik i det ordinarie arbetet skapar förutsättningar för enskilda tjänstepersoner att enklare kunna hantera avvägningar mellan olika intressen. Barnrättsperspektivet blir därmed inte ett sidospår som checkas av, utan en självklar del i processerna.
För att kunna tillgodose barns rättigheter i alla delar av organisationen krävs rätt kompetens i alla led som kan säkerställas genom kontinuerliga utbildningar för förtroendevalda såväl som för tjänstepersoner. Det krävs också ett lättillgängligt stöd som är tydligt att ta till sig, exempelvis i form av rutiner och verksamhetsnära styrdokument. Kommuner och regioner kan exempelvis arbeta med att integrera dessa i mål och strategier kopplat till regionplaner och översiktsplaner.
Med rätt kompetens i alla led och rätt stöd, går det att skapa en kultur med en medvetenhet om att synen på barn påverkar genomförandet av beslut och förvaltandet av miljöer över tid. Denna kultur är inte statisk utan förändras ständigt och påverkas av alla, vilket gör det extra viktigt att upprätthålla inom alla delar av organisationen.
Barnrättsplan i Göteborg
Genom att ta fram en kommunövergripande plan för hur implementeringen av barnkonventionen i kommunen ska genomföras kan varje nämnd i sin tur anta delmål för att nå den gemensamma kommunövergripande målsättningen. Det ger också en kraft i att kunna dra nytta av allas kunskaper och kompetenser kring barnkonventionen och att dra åt samma håll.
Göteborgs Stads barnrättsplan syftar till att öka den kommungemensamma styrningen av barnrättsperspektivet. Planen fokuserar på de förutsättningar som måste vara på plats för att stärka barns rättigheter inom samtliga verksamhetsområden under perioden 2022–2024. Genom planen stärks barnets rättigheter och det skapas större förutsättningar för att barns och ungas levnadsvillkor förbättras i praktiken. Kommunstyrelsen ansvarar för att stödja implementering och samordning av arbetet enligt planen i nämnder och styrelser samt uppföljning av planen.
Göteborgs Stads barnrättsplan 2022–2024 (på Göteborg Stads webbplats)
Barnrättsmål kopplade till IBKA i Skärholmsdalen
Vissa kommuner arbetar med målbilder tidigt i processen där specifika barnrättsmål skapas och kopplas till en specifik planprocess. Fördelaktigt är om målbilden är politiskt antagen, så att målen är kopplade till budget och får hög prioritet i alla skeden. Stockholm stad arbetade med barnrättsmål som en del av en Integrerad barnkonsekvensanalys (IBKA) inför detaljplanen för Skärholmsdalen. Målen fokuserade särskilt på de temaområden som ansågs vara av hög prioritet för barns och ungas rätt till jämlika livsmiljöer. Målen sträckte sig från tidigt skede, genom planering, byggande och förval