Risker med fel tilluftsflöden och felplacerade givare
Ventilationen ska tillföra frisk luft, men används också för att värma eller kyla inomhusmiljön. Den termiska komforten påverkas då av både temperatur och lufthastighet. För att ventilationen ska fungera optimalt behöver man justera in systemet med hänsyn till dontyp, luftflöden, driftsfall och placering av givare. Här får du veta mer om riskerna med olika tilluftsdon i samma system, olämplig inblåsningstemperatur samt problem med styrsystem och givare.
Fel tilluftsflöden och felplacerade givare
Risker med olika typer av tilluftsdon i samma ventilationssystem
Konstantflödessystem i äldre lokalbyggnader byggs ibland om till behovsstyrd ventilation för att spara energi. I stället för konstanta flöden anpassar systemet då luftflödet i det enskilda rummet beroende på det aktuella behovet. Tilluftsdon i behovsstyrda ventilationssystem måste klara av att hantera ett brett temperatur- och flödesområde. De befintliga tilläggsdonen är avsedda för ett konstant flöde. Om dessa behålls i delar av den ombyggda anläggningen är risken stor att dessa rum periodvis blir utkylda.
Risker med felaktig inblåsningstemperatur
Ventilationsflödet i ett rum påverkar rummets värmebalans. För att få god omblandning och ventilering av rum krävs ofta att tilluften har lägre temperatur än rumsluften. Om tilluften är allt för kall riskerar dock rummet att bli utkylt och dragigt. En låg inblåsningstemperatur kan också göra att värmesystemet reglerar upp rumstemperaturen, vilket ger en högre energianvändning. Om tilluften i stället är för varm uteblir ventilationens kylande effekt. I behovsstyrda ventilationssystem kan en situation uppstå där många rum samtidigt behöver kylas ner genom ett högre luftflöde men att kyleffekten uteblir. Risken är då stor att behovsstyrningen slås ut.
Risker med nedstängd och tidsstyrd ventilation
I bostäder kan ventilationssystemet utformas så att det är möjligt att minska tilluftsflödet när ingen vistas i byggnaden. Det är dock viktigt att luftflödet aldrig stängs av helt, eftersom luftföroreningar behöver transporteras ut även när ingen vistas där. För lokaler kan man stänga av ventilationssystemet så länge det inte uppstår hälsorisker eller skador på byggnaden orsakade av fukt eller andra emissioner. Det är därför vanligt att ventilationsflödet minskas på nätter och helger i exempelvis kontor eller skolor.
Risker med luftflödesskillnader och tryckskillnader
Beroende på balansen mellan tilluftsflöde och frånluftsflöde och byggnadens täthet skapas en tryckskillnad mellan byggnaden och utomhusluften. Vanligtvis är frånluftsflödet större än tilluftsflödet, vilket skapar ett undertryck jämfört med lufttrycket utomhus och luft läcker därför in igenom otätheter i byggnaden. Spiskåpor och spisfläktar ökar frånluftsflödet tillfälligt. Om det saknas system för ersättningsluft ökar också undertrycket, särskilt i byggnader med hög lufttäthet. Risken är att ytterdörrar kan bli svåra att öppna samt att lukt kan överföras mellan lägenheter eller mellan rum. I byggnader med dålig tätning mellan lägenheter och obalans i ventilationssystemet är risken större att lukt överförs på ett oönskat sätt.
Risker med ventilation i tvättstuga
Luften i tvättstugan innehåller ofta mycket fukt och damm. Ventilationssystemet som betjänar tvättstugan kan därför behöva utformas andra tekniska lösningar och underhållsintervall för att bibehålla sin funktion över tid.
Risker med boendepåverkan på luftflöden
Frånluftsdon behöver rengöras regelbundet för att undvika att smuts påverkar luftflödena och luftflödesbalansen i lägenheterna. Det är dock viktigt att inte ändra på donens inställning vid rengöringen, eftersom det kan påverka systemets funktion. För att underlätta återställningen av don där inställningen har ändrats, bör injusteringsprotokollen redovisa dontyp, kägelläge samt tryckdifferens. Det förekommer att boende har tagit ner och rengjort frånluftsdon i badrummet och sedan inte kunnat återmontera donet. Det är då viktigt att de kan få hjälp att återmontera frånluftsdonet eftersom det annars sker en ändring av frånluftsflödet och luftflödesbalansen, vilket kan påverka bland annat skyddet mot brandgasspridning och ventilationen i övriga lägenheter.
Risker med felplacerade givare
En temperaturgivare mäter endast på den plats där den är placerad. En utetemperaturgivare som blir solbelyst kan visa en temperatur som är högre än utetemperaturen, vilket därmed ger fel information till styrsystemet. Detsamma gäller innetemperaturgivare som är placerade så att de blir påblåsta av tilluftsdon eller sitter på en kall vägg, och därmed visar en felaktig temperatur. Riskerna med olämplig placering gäller även andra givare än de givare som mäter temperatur. Ett alternativ till givarplacering i rummet kan vara att placera givarna i frånluftskanalen. En fördel med detta är att mätvärdet blir ett slags medelvärde av förhållandena i rummet. I ett rum med hög takhöjd kan dock temperaturskiktning göra att både temperatur och koldioxidkoncentration i frånluftskanalen är väsentligt högre än i vistelsezonen.
Konsekvenser för byggnaden
Om du inte dimensionerar tilluftsflöden rätt och placerar givare korrekt kan det leda till konsekvenser för byggnaden:
- Värmeåtervinningen överför för mycket värme till tilluften. Detta kan bero på felaktig styrning och givarplacering.
- Felaktigt placerade givare kan leda till ökad energianvändning
- Om tryckgivare felaktigt visar för lågt tryck kan det ge upphov till ett övertryck som innebär en risk för fuktskador i byggnadens ytterväggar och tak.
Konsekvenser för inomhusmiljön
Om du inte dimensionerar tilluftsflöden rätt och placerar givare korrekt kan det leda till konsekvenser för inomhusmiljön:
- Felaktiga tilluftsflöden kan leda till hälsoproblem och försämrad arbetsprestation
Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och termiskt klimat. Se länkar i ”Relaterad information”.
Att tänka på när du gör en riskanalys
När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.
Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:
- I en ny eller nyrenoverad byggnad förekommer vanligtvis mer emissioner från material och inredning
- Borttransporten av byggfukt går långsammare med periodvis avstängd ventilation
- Om ventilationen inte startat i rätt tid före verksamheten kommer de som vistas i byggnaden att exponeras för högre föroreningshalter än nödvändigt
Faktorer som påverkar konsekvensen av ett problem:
- Periodvis avstängd ventilation gör att halterna av emissioner är högre under en längre period.
- Borttransporten av byggfukt går långsamt med periodvis avstängd ventilation, speciellt i en byggnad med mycket lufttät klimatskärm, vilket gör att fukthalten i luften är högre under en längre period
- Luftföroreningar transporteras med självdragsverkan bakvägen genom kanalsystemet när systemet är avstängt, vilket kan medföra att föroreningar sprids till rum där de normalt inte alstras.
Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”. Se länk i ”Relaterad information”.
Det här kan göras för att minska risken
Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.
När byggnaden ska projekteras
- Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för problem med inomhusklimatet
- Utvärdera de klimatförhållanden som kan uppstå både sommartid och vintertid och inkludera effekten av valda värme-, ventilations- och kylsystem
- Riskbedöm lösningen utifrån resultaten ovan.
När byggnaden byggs
- Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen
- Arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis montering av givare och injustering av tilluftsflöden med mera.
När byggnaden förvaltas
- Fråga brukarna regelbundet hur de upplever inomhusmiljön, exempelvis genom enkäter. Sammanställ och följ upp enkätresultatet. Klagomål på det termiska klimatet brukar vara det vanligaste klagomålet i användarenkäter.
Fler risker med fel tilluftsflöden och felplacerade givare
Risker med för lågt ställda börvärden vid behovsstyrd ventilation
I ett behovsstyrt ventilationssystem ställs vanligen koldioxidregleringen in så att de spjäll som reglerar tilluftflödet börjar öppna från sitt grundläge vid 700 till 800 ppm koldioxid alternativt 22–23°C. Om systemet är korrekt dimensionerat kommer ventilationens kapacitet då att räcka för alla rum. Detta förutsätter att verksamheten och värmealstringen i rummen är i nivå med vad som antagits vid dimensionering. Risken finns att behovsstyrningen slutar fungera om börvärdena sänks på grund av felaktig styrning. Detta gör att tilluftspjällen börjar öppna tidigare och därmed blir fullt öppna för tidigt, vilket gör att ventilationssystemets kapacitet inte räcker till.
Det finns även risk för att behovsstyrningen påverkas om bakgrundsnivån av koldioxid i uteluften ökar. Ibland kan koldioxidnivån utomhus stiga tillfälligt, vilket gör att system med koldioxidstyrning kallar på fullt luftflöde för snabbt i vissa rum. Om detta sker i är risken stor att ventilationssystemets kapacitet inte räcker till, och att det blir för låga luftflöden i många rum. Det finns även andra risker med att öka luftflödet i tron att det ger bättre inomhusklimat. Konsekvensen av detta kan bli att luftflödet inte räcker till alla rum, med dåligt inomhusklimat som följd.
Risker med för hög inblåsningstemperatur på tilluften vid olika typer av tilluftsdon
En annan konsekvens av för hög tilluftstemperatur kan vara att tilluften får svårt att nå vistelsezonen på ett effektivt sätt, och att det i stället bildas en varm luftkudde under taket. Det kan leda till att vent