Så här energideklareras vissa byggnader

Granskad: 1 mars 2023

Det finns krav för när byggnader ska energideklareras. Här kan du läsa mer om när och hur vissa byggnader som exempelvis radhus, kedjehus och sammanbyggda byggnader ska energideklareras.

En energideklaration för varje byggnad respektive samdeklaration av vissa byggnader

Byggnader identifieras med ett särskilt byggnads-ID som är unikt för varje enskild byggnad. En huskropp som byggts till kan få ytterligare ett byggnads-ID för själva tillbyggnaden.

7 §
  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna i 4-6 §§.

Varje byggnad som ska energideklareras ska som huvudregel ha en egen energideklaration. Men i vissa undantagsfall är det möjligt att byggnader kan energideklareras tillsammans. Det innebär att två eller flera byggnader med olika byggnads-ID kan registreras i samma energideklaration. Samtliga följande förutsättningar måste vara uppfyllda för att byggnader ska kunna samdeklareras:

  • att de är sammanbyggda
  • att de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar
  • att de har ett gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem.

5 §    Byggnaders energiprestanda ska anges som byggnadens primärenergital i enlighet med avsnitt 9:12 Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd.

En byggnads uppmätta energianvändning ska korrigeras för att fastställa byggnadens energianvändning knuten till ett normalt brukande och ett normalår enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av en byggnads energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. Normalårskorrigering sker enligt bilaga 1.

Byggnader där det inte går att få fram uppgifter om den uppmätta energianvändningen får i stället deklareras genom att energiprestandan beräknas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. (BFS 2018:11).

Allmänt råd Om byggnadens energianvändning utgår från en gemensam mätpunkt för flera byggnader bör energianvändningen fördelas på de ingående byggnaderna genom en uppskattning av respektive byggnads energianvändning. Sammanbyggda byggnader kan deklareras i samma deklaration om de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem. (BFS 2016:14).

Sammanbyggda byggnader är byggnader med samma typ av klimatskal, som kan vara något förskjutna i förhållande till varandra. För radhus, kedjehus och liknande byggnader kan de även godtas som sammanbyggda om det finns ett uppvärmt förråd mellan byggnaderna om samtliga övriga förutsättningar också är uppfyllda.

Enhetliga byggnadstekniska förutsättningar är byggnader som är uppförda vid samma tid och under samma byggnadsregler.

Gemensamt inomhusklimat är byggnader där det finns invändiga öppningar/passager mellan byggnaderna och ett gemensamt tekniskt försörjningssystem som försörjer byggnaderna med värme, vatten och ventilation.

Fristående byggnader

Illustration av tre fristående byggnader Illustration: Boverket / Altefur Development

Om alla kraven ovan är uppfyllda kan flera byggnader deklareras i samma energideklaration.

Exemplet visar tre fristående byggnader som uppfördes vid samma tidpunkt, har ett gemensamt tekniskt försörjningssystem och därigenom ett gemensamt inomhusklimat men ändå inte får samdeklareras eftersom byggnaderna inte är sammanbyggda. 

Radhus

Illustration av radhus som inte har enskilt ägande, exempelvis ett radhus ägt av en bostadsrättsförening. Illustration: Altefur Development/Boverket

Radhus med ett klimatskal runt byggnaden och lägenhetsskiljande väggar mellan bostäderna (till exempel hyreshus och bostadsrätter vilka upplåts med nyttjanderätt) kan deklareras i samma energideklaration om samtliga krav är uppfyllda.

Kedjehus

Illustration av kedjehus Illustration: Altefur Development/Boverket

Sammanbyggda byggnader med ett förråd mellan byggnaderna som är uppvärmt till mer än tio grader, så kallade kedjehus, kan endast samdeklareras om de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem.

Ägarlägenheter och tredimensionellt indelade fastigheter (3D-fastigheter)

Ett flerfamiljshus där en lägenhet eller del av huset är markerad med grönt. Illustration: Boverket

Ägarlägenheter innebär att man själv äger lägenheten till skillnad från om man har en bostadsrätt. Då äger bostadsrättsföreningen byggnaden och bostadsrättsinnehavaren har en rätt att bo i en av lägenheterna.

En ägarlägenhet ska energideklareras. Ägaren kan välja att bara energideklarera sin lägenhet men det är tillåtet att upprätta en gemensam energideklaration för hela byggnadskomplexet om det har ett gemensamt värmesystem.

6 a §
  En energideklaration för en tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet, om detta har ett gemensamt värmesystem. Lag (2009:579) .

(I avsaknad av speciell paragraf för ägarlägenheter och då tillämpningen är densamma som för tredimensionella fastigheter så används 6 a § för både ägarlägenheter och tredimensionella fastigheter).

Om en ägarlägenhet är nybyggd ska den energideklareras senast inom två år efter att den tagits i bruk. Tas den i bruk tidigare och har en golvarea över 250 m2 och ofta besöks av allmänheten eller upplåts med nyttjanderätt ska den energideklareras redan då den tas i bruk för dessa ändamål även om tvåårsgränsen inte är uppnådd. Och vid försäljning ska den energideklareras.

5 §
  Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden om
   1. en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten, eller
   2. byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkning av total användbar golvarea. Lag (2012:398) .

Illustration av en tredimensionell  fastighet. Illustration: Altefur Development/Boverket

Tredimensionella fastigheter (3D-fastigheter) är, i likhet med ägarlägenheter, ett eget ägande av en del av en byggnad. Detta är byggnader som ofta har gemensamma försörjningssystem, bland annat för uppvärmning och varmvatten.

En tredimensionell fastighet (3D-fastighet) ska energideklareras. Ägaren kan välja att bara energideklarera sin fastighet men det är tillåtet att upprätta en gemensam energideklaration för hela byggnadskomplexet om det har ett gemensamt värmesystem.

6 a §
  En energideklaration för en tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet, om detta har ett gemensamt värmesystem. Lag (2009:579) .

Om en tredimensionell fastighet (3D-fastighet) är nybyggd ska den energideklareras senast inom två år efter att den tagits i bruk. Tas den i bruk tidigare och har en golvarea över 250 m2 och ofta besöks av allmänheten eller upplåts med nyttjanderätt ska den energideklareras redan då den tas i bruk för dessa ändamål även om tvåårsgränsen inte är uppnådd. Och vid försäljning ska den energideklareras.

5 §
  Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden om
   1. en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten, eller
   2. byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkning av total användbar golvarea. Lag (2012:398) .

Byggnader som sträcker sig över två fastigheter

Illustration av en byggnad som är byggd på flera fastigheter. Illustration: Boverket / Altefur Development

Om en och samma byggnad sträcker sig över två fastigheter är det hela byggnaden som ska energideklareras i en energideklaration.

En byggnad som förbinder flera byggnader

Illustration av byggnader som är sammanbyggda. Illustration: Altefur Development/Boverket

I exemplet finns det fyra skolbyggnader på fastigheten. Byggnaderna förbinds med en korridor/passage som är uppvärmd till mer än tio grader. Den ena byggnaden är en matsal, den andra byggnaden är ett klassrum och den tredje byggnaden är en aula.

Enligt författningarna ska den som äger en byggnad alltid se till att det finns en energideklaration för byggnaden om en total golvarea på över 250 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten.

När det gäller skolbyggnader har Boverket tolkat bestämmelserna så att med allmänhet avses, i energideklarationssammanhang, såväl eleverna som föräldrar som annan besökande med ärende till skolan. Därav följer att skolor ska energideklareras.

Om byggnaderna uppfyller kraven för att samdeklareras kan en gemensam energideklaration upprättas för alla fyra byggnaderna på fastigheten (tomten). Observera att samtliga krav måste vara uppfyllda.

Om en byggnad har uppförts vid en annan tidpunkt än när de övriga byggnaderna uppfördes, och andra byggregler då gällde, ska byggnaden ha en egen energideklaration. Samma sak om någon av byggnaderna har ett eget separat tekniskt försörjningsystem för värme och vatten.

Vad gäller för övriga byggnader?

Ishall

De utrymmen i en ishall som värms upp till minst 10 grader (Atemp) ska energideklareras. Sådana utrymmen kan vara omklädningsrum, kafeteria och installationsrum.

Elenergi till kylmaskiner för produktion av is är däremot att betrakta som verksamhetsenergi och ska inte tas med i energideklarationen. Men om kylmaskinerna även producerar komfortkyla ska den delen tas med i energideklarationen.

Simhall och badhus

Energiexperten måste här göra en bedömning av förhållandet mellan de olika förbrukningarna. När det gäller badanläggningar ska den energi som värmer bassänger, bastuanläggningar och vatten till duschar och liknande räknas som verksamhetsenergi och räknas därför inte med i byggnadens energianvändning i energideklarationen.

Vattenreningsanläggningen är verksamhetsrelaterad och räknas till verksamhetsenergin och ska inte räknas med i energianvändningen.

Den el som används till ventilation och avfuktare för att minska luftfuktigheten i byggnaden bet