Om Boverkets konstruktionsregler, EKS
Boverkets konstruktionsregler, EKS, innehåller föreskrifter och allmänna råd till kraven på byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF.
Europeiska konstruktionsstandarder
EKS anger hur de europeiska konstruktionsstandarderna, så kallade eurokoder, ska tillämpas. EKS utgör tillsammans med eurokoderna det svenska regelverket för verifiering av byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet.
EKS är indelad i 10 avdelningar från A till J. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser. Därefter behandlar varje avdelning i EKS en eurokod. Exempelvis behandlas i avdelning B eurokod 0, i avdelning C eurokod 1 och så vidare.
EKS omfattar inte alla eurokoder. Eurokoder som inte omfattas är eurokod 8 dimensionering av bärverk avseende jordbävning och del 2 i eurokod 7 som avser marktekniska undersökningar. Boverket ser inte något behov av att införliva dessa eurokoder i EKS. Jordbävning är inte relevant för svenska förhållanden och marktekniska undersökningar omfattar inte dimensionering. De delar av eurokoderna som särskild behandlar broar finns inte heller med i EKS. Föreskrifter till broar omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter för järnvägar och vägar.
Nu gällande EKS
Du hittar nu gällande EKS i Boverkets författningssamling.
Grundförfattningen för EKS är BFS 2011:10 och den senaste ändringsförfattningen för EKS är BFS 2022:4.
PBL, PBF och EKS innehåller samhällets minimikrav på det som byggs. Ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
- att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
- oacceptabla större deformationer,
- skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
- skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
7 §
För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
2. oacceptabla större deformationer,
3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.
Ansvar för att reglerna följs
Det är byggherren som ansvarar för att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL, PBF och EKS. Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Vem som