Utformning som stödjer en nära och jämlik vård
Förändrade vårdbehov leder till att vården ställer om för att bli mer tillgänglig och hälsofrämjande. Det bidrar till en utveckling av nya arbets- och förhållningsätt i vården som utformningen av vårdens byggda miljöer behöver stödja och utvecklas inom.
Att tänka på
Viktiga utgångspunkter
- Våra förändrade vårdbehov ställer nya krav på utformningen av vårdens byggda miljöer för att kunna erbjuda en jämlik, nära och tillgänglig vård för alla.
- Vårdens miljöer behöver utformas för att stödja ett personcentrerat arbetssätt som utgår från personen i behov av vård och omsorgs förutsättningar.
- Omställningsarbete till nära vård pågår just nu och därför är det viktigt att ha kunskap om förändringen vid utformning av vårdens miljöer så att den fysiska vårdmiljön ger stöd för en sammanhållen personcentrerad vårdprocess.
Illustrationerna ovan är hämtade ur förarbetet S2017:01, Samordnad utveckling för god och nära vård. Bilden till vänster illustrerar traditionell vårdmiljö som samlad i stora svåråtkomliga sjukhusenheter. Bilden till höger illustrerar framtidens vårdmiljö som är personcentrerad och finns tillgänglig nära människan. Foto: Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Omställningen till en nära och jämlik vård
I Sverige pågår just nu en omställning som innebär en stor förändring av arbetssätt inom vården. Krav på en sammanhållen vårdprocess tillsammans med ny teknik, digitalisering, medicinsk utveckling och kommande demografiska utmaningar leder till förändrade vårdbehov och att den svenska sjukvården successivt håller på att förändras och utvecklas. Förändringen innebär att vården behöver bli mer tillgänglig och jämlik med fokus på att främja hälsa utifrån individens behov och förutsättningar. Begreppet nära vård har utvecklats som ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Gestaltningen av vårdens byggda miljöer behöver därför stödja nya arbetssätt och omställningen till en nära vård.
Bilden till vänster: Personcentrerad vård i en vårdverksamhet. Bilden till höger: Personcentrerad vård i hemmet, Storumans Sjukstuga. Foto: Scandinav (bilden till vänster) och Glesbygdsmedicinskt centrum (bilden till höger)
Begreppet nära vård
Begreppet nära vård har vuxit fram och är ett begrepp som Sveriges kommuner och regioner, SKR, arbetar med. Begreppet i sig är inte reglerat i lagstiftningen men i hälso- och sjukvårdslagen (2017.30) finns en bestämmelse, 7 kap. 2 a §. Bestämmelsen innebär exempelvis att regionerna är skyldiga att organisera sin hälso- och sjukvårdsverksamhet så att vården kan ges nära befolkningen.
Många regioner och kommuner har startat omställningen till en nära och tillgänglig vård och nya arbetssätt har börjat att utvecklas.
På nationell nivå bedrivs olika utredningar kring omställningen av nära vård. En aktuell utredning, God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) har i april 2020 redovisat sitt huvudbetänkande. Utredningens slutsats är att den svenska sjukvården, utifrån exempelvis kommande demografiska utmaningar, behöver ställa om och fördela mer resurser till de delar inom sjukvården som har den bästa förmågan att hantera både närhet och vårdkomplexitet. Utredningen pekar på primärvårdens verksamhet som grund för att möta behoven. Denna del av vårdverksamheten i Sverige kommer enligt utredningen inom en snar framtid att få en ökad och betydande roll för att hantera förändrade vårdbehov i Sverige.
Förändrade vårdbehov leder till ny gestaltning av vårdmiljö
Nära vård såsom det är definierat av bland annat SKR och i andra statliga utredningar utgör en vision och intention som grundar sig i ett förändrat framtida vårdbehov. Kärnan i begreppet nära vård är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar. Det innebär att se, involvera och anpassa insatserna efte