Framtidsverkstad i Uppsala
Framtidsverkstaden i Uppsala fokuserade på att tänka nytt och innovativt kring hur ny teknik och digitalisering kan komma att påverka våra transporter och livsmiljöer och vilka möjligheter detta öppnar upp för att utveckla innerstaden.
Metod och medverkande
Den översiktliga fysiska planeringsprocessen utgjorde ramen för dagen som varvade inspirerande inspel från kunniga föreläsare med aktiva gruppdiskussioner som dokumenterades på specialutformade canvasunderlag. Ett trettiotal personer medverkade från bland annat kommuner, regioner, nationella myndigheter, näringsliv och akademi.
Framtidsbild av innerstaden 2030
Den övergripande frågeställning som vägledde diskussionerna under första delen av dagen var: Hur kan digitalisering och ny teknik hjälpa oss att skapa hållbara städer? Som ingång till att diskutera denna fråga fick deltagarna ta del av Uppsala kommuns antagna mål och värdeord för utvecklingen av innerstaden. Utöver detta gavs en introduktion till utvecklingstrender inom relevanta teknikområden.
Uppgiften för deltagarna var att skapa en framtidsbild av Uppsala innerstad till år 2030. Diskussionerna rörde sig kring frågor som hur innerstaden kommer att upplevas, hur gaturummet används, hur det ser ut, vem som har prioritet, hur transporter av gods sker och hur människor rör sig.
Framtidsbilderna presenterades sedan i helgrupp och därefter diskuterades för- och nackdelar, risker och möjligheter, osäkerhetsfaktorer med mera. En inbjuden panel fick möjlighet att reflektera över framtidsbilderna och lyfta nya perspektiv. Resultatet av de diskussioner som fördes i olika konstellationer har finns här sammanställt i form av medskick till kommuner och andra aktörer som medverkar i översiktlig planering.
Formulerade framtidsbilder
Under den första övningen fanns möjlighet för arbetsgrupperna att i prosaform formulera en framtidsbild av Uppsala innerstad år 2030. Två grupper tog chansen att använda denna uttrycksform.
"Jag tar mig in till staden, för dagens möte är så pass viktigt att jag vill göra som på 10-talet och träffas fysiskt. Tack och lov slipper jag dock oket från den tiden med att åka i egen bil. Jag minns med en rysning hur jakten på parkeringsplats och de höga kostnaderna brukade prägla allt liv i staden. Det var innan de virtuella mötena, den smarta infrastrukturen och flexibla kollektivtrafiken. Då var det en utmaning och uppoffring att bo på landet, nu är det, det uppenbara. Dåtidens cykelbanor ter sig närmast primitiva jämfört med nu, men allt måste ju börja någonstans och jag är stolt över hur Uppsala stad är och länge har varit ledare för alla sorters mänskligt framdrivna transporter. "
"Sara från Östersund vill flytta till Uppsala och är nu nyss anländ till staden via 10.50-hyperloopen. I sin app har hon ett tips på bostad vilken hon inrett i IKEA AR app redan i förra veckan. När hon anländer tar hon sin bokade elcykel som visar henne bästa vägen till lägenheten.
Väl framme låses dörren upp per automatik och hon bjuder in sin pojkvän från Karlstad att titta på den via sina glasögon från Björn Borg. De kommer överens om att det är ett bra boende och Sara väljer "köp och installera" från IKEA och får veta att det är klart om en vecka samt får en indikation på att hon nu står som ägare på kontraktet.
I lägenheten ingår tillgång till solcellerna på taket och flowcellbatterierna i källaren. De senaste siffrorna visar på överproduktion så det är inget problem för Sara att ha sina sex energikrävande terrarier igång.
Om 20 minuter möter Sara sin vän från Sydamerika där de ska ta del av den progressiva stadsplaneringen i Uppsala vilket möjliggjort ett centrum fritt från manuellt styrda fordon. Ett ämne båda brinner för såväl som hur det sänkt priset på transport så att alla har råd."
Sju medskick från framtidsverkstaden i Uppsala
Släpp teknikångesten och låt tekniken vara ett hjälpmedel för oss att gemensamt forma staden. Digitalisering och ny teknik kan hjälpa oss att simulera och visualisera stadens utveckling. Våga prova! Tekniken öppnar även upp för förbättrad delaktighet. Använd möjligheterna att ta emot synpunkter och låt data som genereras utgöra inspel i en kontinuerlig dialog med medborgarna. Det är viktigt att vi förstår vad användarna efterfrågar och behöver – tänk på att vi bygger staden för både dagens och framtidens människor. Att fånga barn och ungas önskemål och behov är avgörande för att utforma det smarta samhället utifrån hur framtida generationer vill leva sina liv.
Förutsättningarna att värna de mjuka värdena kan bli bättre i en framtid där vi inte längre behöver ta hänsyn till hårda realiteter och tekniska krav som sopbilars framkomlighet och lastbilars svängradie. Glöm då inte att lyfta betydelsen av den mänskliga skalan och låt nya digitala och tekniska lösningar bidra till att möta våra sociala utmaningar. Teknikutvecklingen går fort, men vi människor är biologiska varelser som behöver tid och utrymme att känna o