Hänsyn till omgivningen
På flera olika ställen i plan- och bygglagen (PBL) ställs det krav på att byggnader ska utformas med hänsyn till platsens värden och kvaliteter. Kraven är delvis överlappande och har något olika räckvidd och tillämpningsområden.
Utgå från platsens värden
Bedömningen av vad kravet på hänsyn medför i det enskilda fallet måste alltid grundas på en tolkning av platsens värden och kvaliteter samt hur dessa påverkas av den aktuella åtgärden. I vissa situationer kan en ny byggnad behöva underordna sig den befintliga bebyggelsen. I andra fall kan hänsynen ligga i placeringen, volymerna och fasadmaterial, medan formspråket mycket väl kan vara modernt. I ett område med byggnader av hög kvalitet från skilda tider kan hänsynen ligga i valet av arkitektonisk kvalitet och kvaliteten i detaljutförandet. Ibland kan en ny årsring öka en plats värden och kvaliteter.
Hänsyn till stads- och landskapsbilden
Byggnader ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till:
- stads- och landskapsbilden
- natur- och kulturvärdena på platsen
- en god helhetsverkan.
Kravet gäller vid såväl nybyggnad som ändring – och oberoende av om åtgärden fodrar lov eller anmälan eller inte.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Motsvarande krav gäller även för bygglovspliktiga anläggningar. Det gäller vid såväl nybyggnad som ändring – men för anläggningar gäller det bara då åtgärden är bygglovspliktig.
I proposition 1985/86:1 till den äldre plan- och bygglagen angavs det att syftet med motsvarande bestämmelse i äldre PBL var att ge byggnadsnämnderna en aktiv roll och möjlighet att ställa sådana krav på en placering, utformning och färgsättning av byggnader att den yttre miljön får en god estetisk kvalitet. Kravet på anpassning till omgivningen gäller såväl när befintlig bebyggelse kompletteras med nya byggnader som när enstaka nya byggnader eller grupper av byggnader uppförs i tidigare obebyggda områden.
Hänsyn till kulturvärdena på platsen innebär också ett krav på att byggnader ska utformas med hänsyn till lokal tradition i fråga om byggnadens form i stort, till exempel planmått, höjd och takform eller i detalj till exempel materialval, färgsättning och fönsterformer. Lokala traditioner i dessa avseenden ska beaktas och kunna föras vidare.
När byggnader placeras fritt i landskapet utan anknytning till andra byggnader har även områdets topografi och landskapstypen betydelse. Det kan till exempel vara lämpligare att förlägga en byggnad invid ett skogsbryn än fritt på öppen åkermark. I ett starkt kuperat landskap kan det vara lämpligt att inte förlägga byggnader till de högsta partierna där de bryter landskapets konturer (jämför propositionen 1985/86:1 sidan 480-481).
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Av ett par propositionsuttalanden framgår det att kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden inte ska tolkas som ett hinder mot ett nyskapande eller att all bebyggelse måste följa omgivningens mönster. Utgångspunkten måste vara att åtgärderna ska tillför helhetsbilden positiva värden och inte förvanska egenskaper som är värda att bevara. Vid en sådan bedömning är det bland annat av betydelse hur synliga åtgärderna är. Skalbrott, uppseendeväckande färgsättning eller starkt avvikande formgivning måste till exempel utsättas för en mer kritisk granskning än mindre synliga tillägg. Kravet på anpassning ska inte heller leda till att nytillkommande byggnader kommer att sakna eget värde och uttryck. Den yttre utformningen blir alltid en avvägning mellan anpassning, tekniska förutsättningar, rådande stilideal samt byggherrens och arkitektens vilja att ge en byggnad en egen form (jämför propositionen 1985/86:1 sidan 481 och propositionen 1997/98:117 sidan 16).
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, prop.