Anordna dialog med barn och unga

Det finns mycket att tänka på när dialog med barn och unga ska anordnas. Det är viktigt att definiera vad dialogen syftar till och att välja dialogmetod efter syftet. Hur dialogen anordnas påverkar vad som sägs och vilka barn som får komma till tals.

Välj rätt kanal

Illustration: Annika Carlsson/Boverket

När det kommer till barns och ungas delaktighet i fysisk planering och stadsutveckling, ligger en stor del av ansvaret för graden av delaktighet på det offentliga. Eftersom det inte finns några formella krav i plan- och bygglagen på att kommun eller region måste föra dialog med barn, baseras dialogtillfällena på frivillighet från barnens sida. För att barn och unga ska vilja delta behöver den ansvariga parten därför se till att deltagarna upplever det som meningsfullt att vara med. Dialogen behöver upplevas som intressant och deltagarna behöver känna att de har möjlighet att påverka på riktigt. Barn får aldrig skuldbeläggas om de inte vill delta. Då vissa barn är särskilt svåra att nå, krävs ibland extra lyhördhet och insatser för att få ett representativt underlag och att nå dem.

Exempel på möjliga vägar att nå barn och unga:

• Förskola, skola och särskola skola.
• Elevråd och ungdomsråd.
• Föreningar och idrottsorganisationer.
• Fritidsgårdar.
• Offentliga platser.
• Sociala medier.

I många fall finns det redan etablerade kontaktvägar till barn och unga. Till exempel kan kultur- och fritidsförvaltningens kontaktnät användas. Vilka barn och unga som nås påverkas av den kanal som används. I det uppsökande arbetet är det viktigt att analysera vilka perspektiv som saknas för att dialogen ska bli så representativ som möjligt. Det är viktigt att tänka på såväl socioekonomiska som geografiska och jämlikhetsperspektiv.

Barn och unga är experter på sin egen närmiljö och är därför en stor kunskapskälla i samhällsbyggnadsprocessen. Foto: Scandinav/Astrakan Images

Dialog i förskola, skola eller särskola

Många kommuner väljer att använda sig av skolan för att nå barn och unga. Med skolan som arena för delaktighet finns möjlighet att brett nå barn och unga med olika förutsättningar och bakgrunder. För en mångfald av perspektiv är det av vikt att bjuda in skolor för barn i olika åldrar och geografiska placeringar.

En gemensam upplevelse för många kommuner är svårigheten att ta plats i skolan med aktiviteter som sträcker sig utanför ordinarie läroplan och terminsplanering. Planerare och arkitekter behöver skapa och förvalta kontakt med verksamheten, det vill säga skolans ledning, berörda lärare och elever. Det är viktigt att ta kontakt i god tid så att projekten och dialogen kan förankras hos skolledningen och ges möjlighet att vävas in och tolkas hur dialogen kan knytas an till läro- och kursplaner. Ett annat arbetssätt kan vara att till viss del anpassa metoden och dialogen till läroplanen och den ordinarie undervisningen.

Beroende på kommunens storlek och organisation finns olika vägar att kontakta skolan, en del går via samordnare, andra via rektorer eller specifika lärare. Skolnämnden (eller motsvarande) är en given kontaktväg till de förtroendevalda. Ibland kan det också vara skolan som av eget intresse tar kontakt med planerare på berörda kommunala förvaltningar, till exempel gatu-, fastighets-, stadsmiljö-, skol- och parkförvaltningar eller dylikt. I vissa kommuner och på vissa förvaltningar finns det redan upparbetade rutiner mellan skolan och olika kommunala förvaltningar.