Diskrimineringslagen och bristande tillgänglighet i den fysiska miljön

Granskad: 9 oktober 2020

Diskrimineringslagen omfattar diskriminering i form av bristande tillgänglighet i den fysiska miljön. Förbudet syftar till att människor med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på likvärdiga villkor.

Foto på översatt Braille text med innebörd: Hoppas du har roligt med kompisar. Foto: Elliot Ellit/Scandinav

4 §
  I denna lag avses med diskriminering
   1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
   2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
   3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till
   - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
   - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
   - andra omständigheter av betydelse,
   4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
   5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,
   6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958) .

5 §
  Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen
(2010:800) eller annan utbildningsverksamhet
(utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Lag (2014:958) .

I diskrimineringslagen (2008:567) finns sex olika diskrimineringsgrunder. En av dem är bristande tillgänglighet, som infördes som en ny form av diskriminering i lagen 2015 till följd av att Sverige förbundit sig att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förbudet mot bristande tillgänglighet gäller bland annat i utbildningsverksamhet.

Den fysiska miljön ska vara tillgänglig

Foto på Vårfruskolan i Lund som exempel på att den fysiska miljön ska vara tillgänglig för barn med funktionshinder. Den fysiska miljön i skolan och förskolan ska vara tillgänglig för barn och elever med funktionsnedsättning. Skäliga åtgärder ska vidtas för att dessa barn och elever ska kunna komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Vårfruskolan i Lund. Foto: Otto Ryding/Boverket

Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Det kan handla om åtgärder i den fysiska miljön, till exempel utjämning av nivåskillnader, borttagande av trösklar och kontrastmarkeringar. Vad som är skäliga åtgärder utgår