Kulturmiljöunderlag - vad är det

I skilda planerings- och beslutssituationer ställs det enligt olika regelverk krav på att kulturvärdena ska tydliggöras. Även vilka konsekvenser för dessa värden en planerad åtgärd eller förändring medför ska beskrivas.

Olika kulturmiljöunderlag 

Det finns olika typer av kulturmiljöunderlag som ger stöd vid tillämpningen av bland annat plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturmiljölagen. Det övergripande syftet med ett underlag är att underlätta avvägningar och prioriteringar i olika planeringsskeden och beslutssituationer. Olika underlag kan därför ha olika funktion och syften.

Nedanstående resonemang syftar till att tydliggöra vad olika kulturmiljöunderlag kan omfatta, vilken typ av underlag som behövs i olika situationer samt koppling till relevanta lagrum. Kulturmiljöunderlagen kan delas in i kunskapsunderlag, planeringsunderlag och beslutsunderlag. Gränsdragningarna mellan de olika kategorierna är sällan entydiga och ges i olika sammanhang varierande betydelse.

Kunskapsunderlag

Kunskapsunderlag tas fram för att tydliggöra kulturmiljöns egenskaper och dess kulturhistoriska värden, utan att dessa har vägts mot andra intressen och värden. Ett kunskapsunderlag tas inte primärt fram för en specifik planeringsprocess eller beslutssituation utan ger generellt användbar kunskap om kulturmiljön och dess värden. Exempel på sådana är kulturmiljöinventeringar, -program, -strategier, -analyser och riksintressebeskrivningar.

Begreppet kunskapsunderlag återfinns även i förordningen om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (bidragsförordningen). Bidrag får bland annat lämnas till att ta fram generella eller riktade regionala eller kommunala kunskapsunderlag som syftar till att ta till vara kulturhistoriska värden i samhällsplaneringen. Kunskapsunderlag motsvarar begreppet generella kunskapsunderlag i den förordning som reglerar bidrag till värdefulla kulturmiljöer.

Planeringsunderlag

Planeringsunderlag är ett underlag som ingår i en planeringsprocess. Under planeringsprocessen kan planeringsunderlaget behöva kompletteras i takt med att nya frågeställningar och behov uppkommer. Ett planeringsunderlag inkluderar undersökningar och ställningstaganden för att möjliggöra avvägningar i ett senare skede mellan olika intressen på både översiktlig och detaljerad nivå. Planeringsunderlag kan, liksom kunskapsunderlag, omfatta kunskaper om vilka egenskaper och företeelser som bygger upp ett områdes kulturhistoriska värden. Det kan även ge kunskap om exempelvis medborgarnas uppfattning om olika miljöer eller om deras upplevelser, nytta och användning av miljöerna. I ett planeringsunderlag kan dessutom riskanalyser och kostnadskalkyler som avser olika alternativa förslag till åtgärder ingå. En sektors intressen, eller ett perspektiv, kan tydliggöras och därmed utgöra underlag för prioriteringar. I den fortsatta planeringsprocessen får dessa sedan vägas emot och jämkas gentemot andra intressen och perspektiv.

Normalt kräver varje planeringssituation ett planeringsunderlag som är anpassat utifrån projektets skala, karaktär och aktuella frågeställningar. För att det ska vara möjligt att inom rimlig tid och till rimlig kostnad ta fram ett planeringsunderlag krävs det oftast att man har tillgång till kunskapsunderlag. Det kan dock påpekas att då ett planeringsunderlag bygger på aktuellt kunskapsläge, värderingar och prioriteringar så är det i viss mån en färskvara som kan behövas aktualiseras. Planeringsunderlag motsvarar begreppet riktade kunskapsunderlag i bidragsförordningen.

Länsstyrelsen ska ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter. Länsstyrelsen ska på begäran tillhandahålla sådant planeringsunderlag åt kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken samt åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning.