Undantag planenligt utgångsläge

Granskad: 10 januari 2023

För att bygglov ska kunna ges inom ett område med detaljplan ska utgångsläget vara planenligt. Både den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser ska stämma överens med gällande detaljplan. Det finns dock vissa undantag från kravet på planenligt utgångsläge.

Undantag planenligt utgångsläge

Huvudregeln för att bygglov ska kunna ges är att utgångsläget ska vara planenligt. Syftet med kravet att fastigheten och byggnadsverket ska stämma överens med planen är bland annat att tvinga fram ett genomförande av planen. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 188)

En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det kan finnas flera orsaker till att utgångsläget inte är planenligt. Det kan bero på att avvikelser från planen har medgetts i samband med tidigare bygglov eller fastighetsbildning. När äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, infördes fick detaljplanen en starkare ställning och grundtanken i lagstiftningen är att alla planbestämmelser ska följas. Detta är en stor skillnad jämfört med tiden före ÄPBL då det fanns möjlighet att medge dispens från planbestämmelserna både i bygglovsbeslut och fastighetsbildningsbeslut. Dessa dispenser var i många fall omfattande. Det innebär att det är relativt vanligt att befintliga byggnader, anläggningar och fastigheter avviker från detaljplanen.  (jfr prop. 2013/14:126 sid. 187)

En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)

Planstridigt utgångsläge kan även bero på att antagandet av en ny detaljplan har gjort att byggnadsverk eller fastigheter som redan fanns inom planområdet blev planstridiga. En sådan situation kan ha uppkommit avsiktligt, men det kan även ha skett oavsiktligt eller av vad som kan kallas planestetiska skäl. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 188)

En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)

Byggnader som är uppförda olovligt kan också vara orsak till planstridigt utgångsläge.  I en dom prövade Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, bygglov för tillbyggnad av en olovligt uppförd komplementbyggnad. MÖD ansåg att bygglov inte kunde ges för tillbyggnaden utan att bygglov prövades för hela byggnaden. Det innebär att planenligt utgångsläge i ett sådant fall inte ska prövas eftersom hela byggnaden inklusive tillbyggnaden ska prövas som en nybyggnad. (MÖD 2019-01-15 mål nr P 3634-18/2019:1)

Mål: P 3634-18/MÖD 2019:1 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Kravet på planenligt utgångsläge innebär att om en befintlig byggnad eller fastighet är planstridig går det inte att få bygglov för till exempel en tillbyggnad även om tillbyggnaden i sig är planenlig. Utan undantag från kravet på planenligt utgångsläge skulle det inte kunna vidtas någon lovpliktig åtgärd även om åtgärden i sig är planenlig. Därför finns det tre olika undantag från kravet. Det finns ingen generell möjlighet att godta alla befintliga byggnader och fastigheter som är planstridiga men det finns möjlighet att i vissa fall ge bygglov trots att utgångsläget är planstridigt. Undantag från kravet på planenligt utgångsläge gäller:

  • för vissa åtgärder
  • om avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning
  • om avvikelsen kan förklaras som en godtagen avvikelse.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplan