Inomhusmiljöer med hälsosamt klimat

Hälsosamma inomhusmiljöer. Illustration: Boverket/Altefur Development

Vår inomhusmiljö – luften vi andas, ljus, ljud, utsikter, dofter, temperatur och planlösning – påverkar hur vi trivs, hur vi mår och kan leva våra liv. I Sverige spenderar vi cirka 90 procent av vår tid inomhus: hemma, i skolan eller på jobbet. Enligt branschorganisationen ”Svensk ventilation” spenderar vi 72 år av våra liv inomhus. Det gör att frågan om en god inomhusmiljö är högst angelägen för vår hälsa och vårt välbefinnande. En planering med noga genomtänkt placering och utformning av byggnader är viktig för att gynna hälsofrämjande aspekter i inomhusklimatet.

Boverket och hälsosamma inomhusmiljöer

Enligt Boverkets långsiktiga byggbehovsberäkning behöver cirka 60 000 bostäder tillkomma per år fram till 2030. Därtill är flera kommuner i behov av att bygga nya eller renovera skolor, förskolor, vårdlokaler etcetera. Men utredningar har visat att såväl befintliga byggnader som nybyggen ofta drabbas av byggskador som kan leda till ohälsosamma inomhusmiljöer. Utöver det har även byggnader uppförts på platser som i efterhand visat sig vara mindre lämpliga med tanke på markens beskaffenhet eller möjligheten att skärma av störande ljud inomhus. För en hälsosam inomhusmiljö är det även relevant att göra aktiva val kring material, färgsättning och orienterbarhet, då detta också har stor effekt på vårt välmående.

Positiva hälsoeffekter

Hälsosamma inomhusmiljöer kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa och en hållbar utveckling. När vi sätter hälsan först, kan även andra positiva mervärden följa med på köpet. Tillsammans bidrar de till flera viktiga samhällsmål. 

När det finns tillräckligt med dagsljus, god luftkvalitet, termisk komfort och god ljudmiljö i en byggnad, finns förutsättningar för en hälsosam inomhusmiljö. Dagsljus hjälper oss att få en fungerande dygnsrytm, vilket i sig är grunden för hälsa och välbefinnande. Sömnen är viktig för kroppens återhämtning och en god nattsömn utan störning minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes, nedsatt prestation och inlärning, samt försämrad psykisk hälsa. Vidare kan en god luftkvalitet och giftfria material inomhus motverka flera symtom som astma, hudsymtom, trötthet och huvudvärk. Likaså kan en god ventilation motverka allvarliga hälsoeffekter kopplade till exempelvis långvarig exponering för radon.

Barn är känsligare än vuxna för påverkan av den omgivande miljön. Detta beror främst på att barn har högre ämnesomsättning än vuxna. En inomhusmiljö fri från fukt och mögel i bostaden när barnen är små, kan minska risken för utveckling av astma.

En god ljudmiljö påverkar människors hälsa och möjlighet till god livskvalitet. Placering och utformning av byggnader som innehåller bostäder eller lokaler - såsom vårdlokaler, kontor, skola och förskola - kan ha stor betydelse för att begränsa att störande ljud uppkommer och sprids. En dålig ljudmiljö kan påverka tillfälligt eller i värsta fall ge bestående skador på bland annat hörseln. En god ljudmiljö kan motverka detta och dessutom bidra till att vi blir piggare, är mindre stressade och kan koncentrera oss bättre.

Att uppleva termisk komfort inomhus, alltså hur ett rum upplevs temperaturmässigt, är också en viktig förutsättning för människors välbefinnande. En inomhusmiljö med hög termisk komfort bidrar i längden till att människor som vistas i miljön blir mindre stressade då varken köld- eller värmestress aktiveras hos individen. Sänkta stressnivåer och hela vårt välbefinnande kan också påverkas positivt med genomtänkta val av material och färgsättning i inomhusmiljön.

Mervärden

Utöver de direkta hälsoeffekterna så leder en god inomhusmiljö till en rad positiva mervärden.

Inomhusmiljön kan bidra till bättre produktivitet och inlärningsförmåga. Ögonen och hjärnan presterar bättre i dagsljus och dagsljuset har betydelse för vår visuella uppfattningsförmåga. Med en medveten planlösning och placering av byggnad och fönster utifrån solinstrålning kan såväl behov av belysning som kylbehov minskas.

Det finns forskning som visar på ett snabbare tillfrisknande, inklusive minskad smärta och stress, hos patienter om det i vårdens miljöer finns möjligheter att blicka ut mot natur eller grönska. Detta för även med sig minskade kostnader för sjukvården och samhället i stort.