Bygglov för väsentligen annat ändamål
Det krävs bygglov om en byggnad helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål. Vad som är ett väsentligen annat ändamål är en bedömningsfråga där vägledning kan hämtas från rättspraxis.
När krävs det bygglov för ett väsentligen annat ändamål?
Det krävs bygglov för en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än tidigare. Detta krav på bygglov gäller för alla typer av befintliga byggnader, även för ekonomibyggnader och oavsett var de är placerade. Bygglov krävs även om det inte görs några inredningsåtgärder. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 677)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
3 §
Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335) .
3 a §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad om byggnaden
1. placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare till,
2. placeras på platsen högst tre månader,
3. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
4. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Om en byggnad enligt första stycket flyttas inom samma allmänna plats krävs bygglov. Lag (2017:424) .
3 b §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av ett fristående väderskydd för kollektivtrafiken om byggnaden
1. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Första stycket gäller inte om
1. väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd, eller
2. åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
3 c §
Trots 2 § första stycket 3 c krävs det inte bygglov för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 9 har bestämt att åtgärden kräver bygglov,
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, eller
3. åtgärden vidtas inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Lag (2018:1324) .
I första hand är det byggnadens senaste faktiska användning som är avgörande för om bygglov behövs. Det kan enligt Boverkets uppfattning vara både en pågående användning eller den senast kända användningen. I andra hand är det den användning som byggnaden senast har fått bygglov för som avgör. Men det gäller enbart om en byggnad eller en del av en byggnad har anpassats för ett ändamål men inte har börjat användas för det ändamålet. I sådana fall får ändamålet i det lämnade bygglovet vara avgörande i bedömningen om bygglov behövs. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 467)