Hedlunda förskola – med barnet i centrum

Hedlunda förskola ligger i en central stadsdel i sydvästra Umeå. Förskolan är ett gott exempel en lärmiljö där hållbarhet och genustänk styrt utformningen i samklang med Reggio Emilia-pedagogik. Detta passivhus har ljusa ateljéer på varje avdelning, vilket ger goda förutsättningar för en kreativ och inspirerande lärmiljö.

Lärande exempel på planeringsprocess

Gestaltningen av Hedlunda förskola är anpassad till verksamheten och barnen. Anpassning till barnen blir tydlig i de lågt placerade fönstren där de breda nischerna kan användas av barnen som sitt- och lekplatser. Vid Boverkets besök berättar och visar barnen hur de klättrar upp i fönsternischerna och drar för gardinerna så ett rum skapas. Foto: Felix Gerlach

Planeringsprocessen

År 2007 beslöt kommunledningen i Umeå Kommun att satsa på en ny förskola i anslutning till en befintlig grundskola. Förskolans verksamhet skulle baseras på tre grundvärden – Reggio Emilia-pedagogik, hållbarhet och ett medvetet arbete kring genusfrågor. En arkitekttävling utlystes, och det vinnande förslaget ansågs gestalta dessa tre grundvärden.

Förskolebyggnadens orientering och placering på tomten ger goda ljusförhållanden och siktlinjer genom byggnaden. Trots sin kompakta volym får rummen direkt dagsljus från de stora fönstren och ljusgården. Byggnadens fasad karaktäriseras av fönster i olika färger, storlek och djup. Foto: Felix Gerlach

Skapandeprocessen – en dialog med både pedagoger och barn

Under gestaltningsprocessen pågick en dialog med personalen för att anpassa utformningen till förskolans dagliga aktiviteter, en process som pågick parallellt fram tills förskolan stod färdig.

Förskolan har idag ett barnråd som träffas några gånger om året. Barnen har då möjlighet att komma med synpunkter på utformningen av sin förskola.

Behov av fortsatt process

Löpande anpassningar och justeringar har också utförts med tiden för att passa verksamheten och ledningens vision. 

Vid Boverkets studiebesök vittnade pedagogerna om undermåliga personalrum. Redan från början saknades avskärmning för vila och en lugn miljö i de öppna ytorna. Pedagogerna löste det genom att omorganisera för bättre personalutrymmen och bättre arbetsmiljö i entrén. Utöver detta upplever pedagogerna att avdelningarna är för små för de större barnen. Verksamheten löser detta genom att bygga upp kompletterande miljöer med rumsavskiljande möbler i de gemensamma ytorna.

Planering för samutnyttjande

Förskolan ligger intill en befintlig grundskola och några funktioner/ytor samutnyttjas av de båda verksamheterna. Det handlar om skolbespisningen och de angränsade växthuset som ligger centralt placerad skolan och förskolan. Detta samutnyttjande fungerar bra.

Mindre bra fungerar samutnyttjandet av skolgården. Från början var det tänkt att förskolan skulle kunna använda skolans skolgård som en kompletterande friyta. Detta för att den egna förskolegården är så liten och därför har svårt att erbjuda all de kvaliteter som en gård behöver ha. Av organisatoriska skäl använder förskolan dock bara skolgården i begränsad utsträckning och är främst hänvisade till sin egen gård.

En god lärmiljö

Rum för Reggio-Emilia-pedagogik

Reggio-Emilia-pedagogiken sätter högt värde på barns skapande och kreativitet. En bärande idé är att utveckla barns alla sätt att uttrycka sig. Den fysiska miljön kallas ”den tredje pedagogen” och man är mån om att anpassa arkitektur och inredning till barnens storlek för att främja sj&aum