Fornlämningar i planering och byggande
Fornlämningar bör beaktas i tidiga skeden av planering och byggande. Ett samordnat agerande av berörda myndigheter kan effektivisera planläggning och tillståndsprövning samt underlätta för fastighetsägaren.
Fornlämningar i översiktsplanen
Fornlämningar kan utgöra en väsentlig del av kulturvärdena i ett landskap och de bör beaktas vid planeringen av olika typer av förändringar i den fysiska miljön. Större infrastrukturanläggningar kan till exempel behöva inordnas i landskapsstrukturen, där fornlämningarna ger en historisk dimension. Fornlämningar bör ses som en resurs som till exempel kan utnyttjas som målpunkter vid planläggning av grönstruktur och rekreationsstråk. Många riksintressen för kulturmiljövården utgörs av fornlämningsmiljöer eller miljöer där fornlämningar ingår.
I många tätortsområden är större delen av de ursprungligen kända och i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister registrerade fornlämningarna idag borttagna eller förstörda. Med fördel kan underlaget till översiktsplanen redovisa fornlämningsfrekvensen för olika kommundelar och visa hur stor andel av olika typer av fornlämningar som finns kvar. Att ha tillgång till sådan information möjliggör en bedömning av fornlämningens bevarandevärde och värde som en resurs inför planerade förändringar.
I samband med planläggning av exploateringsområden kan det finnas extra skäl att uppmärksamma fornlämningssituationen, då denna kan påverka planens lämplighet och genomförbarhet. Ofta räcker det med att analysera fornlämningssituationen i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister, Fornsök, i kombination med uppgifter från befintliga kulturmiljöprogram eller liknande. Resultat från tidigare utförda arkeologiska utredningar och undersökningar kan vara ett viktigt material för att tolka fornlämningsbilden och ge ett perspektiv på historien i landskapet.
Fornsök (på Riksantikvarieämbetets webbplats)
Fornlämningar med en lokalisering som förstärker förståelsen eller upplevelsen av olika historiska strukturer eller tidsskeden kan tillmätas en särskild betydelse. Översiktsplanen, eller underlag och fördjupningar till den, kan då utgöra ett komplement vid värdering av fornlämningar i sina sammanhang och deras betydelse för den långsiktiga utvecklingen av landskaps- och bebyggelsestrukturen.
Fornlämningar i detaljplaneringen
I en detaljplan ska kommunen pröva markens lämplighet för bebyggelse bland annat med hänsyn till kulturvärdena på platsen. Då förekomsten av fornlämningar kan påverka planens genomförbarhet finns det därför ofta skäl att klara ut fornlämningsförekomsten i ett inledande skede av planprocessen. Med kännedom om fornlämningarnas utbredning kan såväl ingreppen i fornlämningarna som kostnaderna för exploateringen minimeras.
2 §
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. en åtgärd som kräver bygglov,
a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
- ett industriområde,
- ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
- en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
- en hamn för fritidsbåtar,
- ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
- en campingplats,
- en nöjespark, eller
- en djurpark, och
b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Trots första stycket 4 krävs det ing