Metoder att tydliggöra kulturvärden
En förutsättning för att man ska kunna ta hänsyn till kulturvärdena är att man känner till vilka de är. Vilka är de egenskaper som gör ett landskap eller en byggnad värdefullt och hur kommer de till uttryck?
Olika metoder att beskriva kulturvärden
Det finns många olika metoder att analysera, beskriva och tydliggöra en plats eller byggnads kulturvärden. Väsentligt är att man väljer metod utifrån uppdragets komplexitet och vad man faktiskt mäktar med att genomföra i det enskilda fallet. Ofta kan man genom ett relativt enkelt underlag tydliggöra de väsentligaste värdena.
Här nedan har vi samlat några exempel på olika metoder. Har du fler tips kan du skicka e-post till Boverket.
Plattform kulturhistorisk värdering och urval
Plattformen beskriver ett grundläggande förhållningssätt som ska ge stöd för arbetet med kulturhistorisk värdering och urval. Plattformen förordar ett reflekterande och strukturerat arbetssätt där olika moment i värderings- och urvalsprocessen medvetandegörs och redovisas, där olika faktorer som direkt och indirekt kan påverka arbetet uppmärksammas och dokumenteras samt där skilda aspekter av värdering tydliggörs och centrala begrepp förklaras i sitt sammanhang.
Plattformen ska bidra till en samsyn på arbetsprocesser och begrepp samt tydliggöra hur kulturarv och kulturmiljöer värderas. Där lyfts vikten av att skilja på beskrivning, analys, planering och beslut samt att utgå från olika aspekter av värdering.
Värdering och urval (på Riksantikvarieämbetets webbplats)
Kulturmiljöanalys - DIVE
DIVE är en metod för att genomföra en kulturmiljöanalys i landskap och i städer. Metoden har utvecklats av Riksantikvarien i Norge i samarbete med Riksantikvarieämbetet och det finska Museiverket. DIVE står för de fyra stegen i processen: Describe – Interpret –Valuate - Enable (Beskriva, Tolka, Värdera, Aktivera). Processen ska vara kreativ, ifrågasättande, öppen och tvärsektoriell. Genom analysarbetet bearbetas och förmedlas kunskaper om kulturarv och kulturmiljö som en gemensam resurs och underlag för utvecklingen av hållbara lokalsamhällen. Du kan läsa mer om DIVE i en vägledning på Riksantikvarieämbetets webbplats.
Metoder och kunskapsunderlag (på Riksantikvarieämbetets webbplats)
Ortsanalys
En ortsanalys tar ett brett grepp om en plats där kulturmiljön är en av flera aspekter. Metoden är ett redskap för att skapa en gemensam bild av de kvaliteter och brister i den bebyggda miljön som möjliggör eller begränsar en god hållbar utveckling. Ortsanalyser utgör en systematisering och sammanställning av baskunskap som behövs för att kunna förstå platsens historia, dagens situation och framtidsmöjligheter. Du kan läsa mer om ortsanalyser i Boverkets rapport "Lär känna din ort".
Checklista karaktärsdrag
Checklista karaktärsdrag är ett exempel på hur man utifrån ett antal olika kriterier på ett enkelt sätt kan analysera vad som karaktäriserar ett bebyggelseområde.
Kulturell planering
Kulturell planering (från engelskans Cultural planning) innebär att man kartlägger en plats kulturella resurser och använder dem som motor i samhällsutvecklingen. Både materiella och immateriella resurser omfattas. Metoden ger en helhetsbild av ett samhälle med livskvalitet och kulturella resurser som betydelsefulla inslag. Det är en demokratisk och lyssnande metod som inkluderar medborgarna i planeringen. "Att finna platsens själ" är ett sätt att beskriva syftet med kulturell planering.
Det politiska beslutet i Tjörn 2009 att använda kulturell planering i den fysiska planeringen har gett en god intern förankring för arbetsmetoden. Kulturell planering har använts vid flera olika tillfällen, bland annat när en översiktsplan och ett kulturmiljöprogram togs fram. Även ett antal andra handlingsplaner och strategier har tagits fram med hjälp av metoden, till exempel en kulturstrategi och handlingsplan för friluftsliv. På Tjörns webbplats kan du ta del av exempelvis kommunens kulturmiljöprogram ”Vårda, bevara och utveckla. Program för Tjörns kulturmiljöer”.
Landskapskaraktärsanalys
Trafikverket har låtit utarbeta en metodik för landskapskaraktärsanalys som bygger på att många personer med olika kompetens tillsammans samlar kunskap och gör en gemensam beskrivning av landskapet. Hur uppfattas landskapet idag? Varför ser det ut som det gör? Vilka karaktärsområden kan vi definiera och vad utmärker dem? Metodiken finns beskriven på Trafikverkets webbplats där det även finns ett antal e