Nationell kartläggning av trädtäckning i större tätorter

Träd i den byggda miljön har stor betydelse för många ekosystemtjänster och för klimatanpassning av städer och tätorter genom att de skapar ett gynnsammare lokalklimat och fördröjer och infiltrerar dagvatten. Boverket har tillsammans med Metria gjort en kartläggning av trädtäckning i städer och tätorter. Dessa trädtäckningsdata presenteras i två karttjänster och kan också beställas från Boverket som GIS-skikt.

Varför mäta förekomst av träd

Träd i stadsmiljö är en del av en grön infrastruktur som bidrar med flera ekosystemtjänster så som att sänka temperaturen lokalt, ta hand om dagvatten och främjar rekreation och återhämtning. Foto: Ulrika Åkerlund, Boverket

Träd i den byggda miljön bidrar med många olika ekosystemtjänster. Träd gynnar den biologiska mångfalden och är också viktiga för upplevelsevärden och rekreation. Träd kan sänka temperaturen varma sommardagar genom att avdunsta upp till flera hundra liter vatten som kyler ned omgivningen. De kan också ta upp stora mängder vatten i krona och rotsystem och ger därmed nytta för dagvattenhanteringen.

Forskningsstudier visar att det finns ett samband mellan trädtäckning och ett bättre lokalklimat, bättre mental och fysisk hälsa och mindre luftföroreningar och minskat buller. Träd gör också att människor vistas mer utomhus, vilket bidrar till social sammanhållning. Stadsträd är därför viktiga strukturella element i en hållbar stad. Under den pågående förtätningen av städer finns det risk att stadsträd får allt mindre utrymme att växa varför det är angeläget att kartlägga trädtäckningen i städer och tätorter.

Planeringsunderlag som kvantifierar och följer upp förekomst av urbana träd bedöms som nödvändigt i både det arbete som hanterar grönstruktur och ekosystemtjänster och i arbetet med klimatanpassning som utförs av kommuner, länsstyrelser och andra aktörer.

Trädtäckningsdata – karttjänster och GIS-skikt

Trädtäckningen i denna produkt är framtagen med hjälp av Lantmäteriets ortofoton och ytmodeller framtagna med stereomatchning av flygbilder. Genom att nyttja en kombination av vegetationsindex (NDVI) beräknade från ortofoton och höjder hämtade från ytmodellerna har ett GIS-skikt som beskriver tätorters trädtäckning tagits fram. För förenklad användning har ett antal olika snitt på detta data skapats.

Karttjänst som visar trädens placering och storlek

Delar av data presenteras i två karttjänster. Den ena karttjänsten visar krontäckning av träd med över tre meters höjd i klassade intervaller. Den lägsta klassen visar träd över tre meter medan den högsta klassen visar träd över 25 meter.

Trädtäckning (Karttjänst)

Boverkets karttjänst visar var träden finns och hur höga de är. Illustration: Boverket

Karttjänst över trädtäckningsgrad på stadsdelsnivå

Den andra karttjänsten visar andelen trädtäckning per demografiskt statistikområde (DeSO) i procent. Enbart DeSO:n som ligger helt inom tätortsgräns inklusive en kilometers buffert har tagits med i analysen.

Andel trädtäckning per stadsdel (Karttjänst)

Tillgången på träd kan skilja sig mycket mellan tätorter. I Boverkets karttjänst visas andelen trädtäckning i olika delar av en tätort med 1 km buffert utanför tätortsgränsen. Kartan visar trädtäckningen olika demografiska statistikområden i Växjös tätort. Illustration: Boverket

Flera skikt

Trädtäckningsdata kommer som tre olika skikt – kontinuerliga, binära och klassade, och omfattar trädtäckningen inom SCB:s tätortsavgränsning med en buffertzon på 1 km utanför tätortsgränsen. För varje skikt finns en fil per län, förutom för Gotland. Även ett skikt för metadata ingår.

Sammanställningen av total trädtäckning inom tätort och DeSO (demografiska statistikområden) kommer som ett geopackage och omfattar även det tre olika skikt – inom tätortsgräns, inom tätortsgräns med 1 km buffert samt stadsdel (DeSO) med buffert.

Kontinuerliga trädtäckningsskikt

Kontinuerliga trädtäckningsskikt med höjdvärden på vegetation mellan 5 och 450 decimeter. Värden angivna i hela decimeter. Skiktet ger en bild av vegetationens variation i höjd.

Exempel från kontinuerligt trädtäckningsraster. Trädtäckning där pixelvärdena indikerar vegetationshöjd i hela decimeter. Foto: ESRI/Boverket

Binära trädtäckningsskikt

Binära raster där pixelvärde 1 representerar vegetation över 3 meter. Detta skikt ger en bild av vilka områden som täcks av träd högre än 3 meter.

Exempel från binärt trädtäckningsraster. Grönmarkerade områden indikerar över 3 meter hög vegetation. Foto: ESRI/Boverket

Klassade trädtäckningsskikt

Trädhöjder är här indelade i intervaller om [3,5), [5,10), [10,15), [15,20), [20,25), [25, 45] meter, där ”[” avser sluten mängd och ”)” öppen mängd. Dessa intervaller representeras av pixelvärdena 3,5,10,15,20 och 25.

Exempel från klassat trädtäckningsskikt. Vegetationshöjder indelade i intervaller om 3-5, 5-10, 10-15, 15-20, 20-25 och 25-45 meter (motsvaras av pixelvärdena 3, 5, 10, 15, 20, 25). Foto: ESRI/Boverket