Indikatorer för konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn
Miljöindikatorerna påverkas av konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn. Boverket har därför tagit fram indikatorer för att skatta konjunkturen. De indikatorer som används är förädlingsvärde och sysselsättning. Vid analys av utvecklingen av miljöpåverkan används dessa för att bedöma miljöpåverkan i förhållande till konjunkturen.
Klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökat i bygg- och fastighetssektorn
Under 2008–2021 har förädlingsvärdet och sysselsättningen kopplade till bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja ökat med 24 respektive 29 procent. Samtidigt har växthusgasutsläppen minskat, vilket innebär att man har lyckats frikoppla produktionen i bygg- och fastighetssektorns värdekedja från dess klimatpåverkan. Det vill säga klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i sektorn.
Indikatorer för att skatta konjunkturen
Indikatorer som produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning visar på aktiviteten i bygg- och fastighetssektorn. Produktionsvärdet ger en bild av hur mycket som byggs och renoveras, dvs. det visar på värdet av det som produceras i sektorn. Ett högt byggande ger oftast ett högt produktionsvärde, men det påverkas även av kostnaderna för insatsvaror (byggprodukter) och arbetskraft. Produktionsvärdet minus värdet av insatsvaror ger förädlingsvärdet. Förenklat kan man säga att förädlingsvärdet ger en bild av aktiviteten i sektorn, men tar hänsyn till eventuella prisförändringar för byggprodukterna. Om priset på byggprodukterna höjs så påverkas inte förädlingsvärdet, givet oförändrade marginaler. Därför kan det användas som ett mått för konjunkturen.
De valda indikatorerna för att skatta konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn har här skattats på samma sätt som indikatorerna för sektorns miljöpåverkan. Detta innebär att både förädlingsvärde och sysselsättning har skattats dels för bygg- och fastighetssektorn (direkt effekt), dels för andra branschers produktion av produkter och tjänster som bygg- och fastighetssektorn använder (indirekt effekt).
I följande text används därför uttrycken ”förädlingsvärde i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja”, liksom ”sysselsättning kopplad till bygg- och fastighetssektorn” för att indikera att det handlar om en summering ur ett livscykelperspektiv.
Ett alternativ som är vanligare för att beskriva konjunkturen är att endast titta på utvecklingen av de valda indikatorerna i respektive bransch (det vill säga de direkta effekterna).
Förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja (2015 års fasta priser)
År 2021 var förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja i Sverige 894 miljarder kronor (2015 års fasta priser). Detta utgjorde 19 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Utöver detta uppkom förädlingsvärde relaterat till importerade varor och tjänster. Det totala förädlingsvärdet i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja var år 2021 knappt 1 015 miljarder kronor (2015 års fasta priser). Detta är en ökning med 24 procent sedan 2008 och med 1,4 procent sedan 2020.
Majoriteten av förädlingsvärdet som mäts med indikatorn har uppstått i själva bygg- och fastighetssektorn. Resterande har uppstått i diverse andra branscher, till exempel professionella tjänster (tekniska, arkitekt, finansiella och juridiska), byggmaterialproducenter (framför allt trä och betong) och vägtransporter.
Förädlingsvärdet i Sveriges bygg- och fastighetssektor och dess värdekedja har beräknats utifrån underlag från SCB som en del av arbetet med att ta fram miljöindikatorer för sektorn.