Dispens från kraven vid experimentbyggande
Boverket får i enskilda fall ge dispens från bland annat kraven på bostadsutformning och tillgänglighet i plan- och byggförordningen. För att dispens ska kunna ges ska det handla om byggande i experimentsyfte.
I plan- och byggförordningen, PBF, finns en regel som möjliggör dispens från vissa utformningskrav och tekniska egenskapskrav på byggnader. Det är Boverket som prövar om dispens ska ges. Det är dock flera förutsättningar som behöver vara uppfyllda, vilket innebär att dispens endast kan medges undantagsvis och under särskilda förhållanden.
Förutsättningar för dispens
Förutsättningarna för att Boverket ska kunna ge dispens är att
- det ska vara ett enskilt fall
- det finns särskilda skäl
- det avser uppförande eller ändring av en byggnad i experimentsyfte
- det inte medför en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.
Dispens medges således endast i enskilda fall, det vill säga för ett visst konkret byggprojekt. Någon möjlighet att meddela en generell dispens från kraven för en viss byggherre finns inte. Med att bygga något i experimentsyfte avses att bygga en mindre enhet eller i begränsad skala för att studera effekterna av den särskilda aspekt som experimentet avser. Det krävs således att det görs en vetenskaplig utvärdering av byggprojektet. I bedömningen av om det finns särskilda skäl för dispens vägs syftet med projektet mot de intressen som bygglagstiftningen skyddar.
24 §
Trots utformnings- och egenskapskraven i 8 kap. 1 och
4 §§ plan- och bygglagen (2010:900) och kraven på hissar i denna förordning får Boverket i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i 1 och 4 §§, 14 § 2 och 17, 18 och 20 §§, om det finns särskilda skäl och dispensen
1. avser uppförande eller ändring av en byggnad i experimentsyfte, och
2. inte medför en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet. Förordning (2016:1249).
Dispens kan endast ges från vissa krav
Dispensmöjligheten avser endast vissa utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Det gäller kraven på
- bostadsutformning (kravet på lämplighet för sitt ändamål)
- tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseförmåga
- hushållning med el, och
- hushållning med vatten.
Möjligheten till undantag avser kraven på förordningsnivå, det vill säga kraven i PBF. Det kan exempelvis handla om dispens från kravet på hiss eller från bostadsutformningskraven för att kunna utforma alternativa boendeformer. Dispensen avser endast de krav som anges i beslutet.
Andra krav, som till exempel brandsäkerhet, bärförmåga, buller och skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, finns det inte möjlighet att få dispens från.
1 §
För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.
Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.
4 §
Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.
Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
14 §
För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad
1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor
(nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade,
2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och
3. vara utrustad med en klimatskärm som säke