De särskilda villkoren vid vanligt bostadsbyte

Här kan du läsa om de särskilda villkoren för bostadsanpassningsbidrag när sökanden flyttar till en bostad som någon annan än sökanden har låtit uppföra. 

Svårare få bidrag för vissa typer av åtgärder efter ett bostadsbyte

Om sökanden har bytt bostad så tillkommer några villkor för bidrag i fråga om vissa typer av åtgärder som var nödvändiga vid bostadsbytet. Bidrag lämnas inte för att kompensera vissa brister som gör bostaden uppenbart olämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen (9 § första stycket lagen om bostadsanpassningsbidrag).

Det gäller brister i fråga om 

• storlek
• planlösning
• antal våningsplan eller andra nivåskillnader.

Om sökanden själv har byggt huset gäller andra villkor

Har sökanden flyttat till en bostad som han eller hon själv har låtit uppföra gäller andra villkor. Information om dessa villkor finns under rubriken "Sökanden byggherre" som du hittar i menyn.

Var åtgärden nödvändig vid bostadsbytet?

Observera att de särskilda villkoren för bidrag vid byte av bostad bara gäller för sådana åtgärder som var nödvändiga vid tiden för bostadsbytet. Det framgår av 9 § tredje stycket lagen om bostadsanpassningsbidrag.

De särskilda villkoren ska alltså inte tillämpas i fråga om åtgärder som beror på anpassningsbehov som uppkommit efter bostadsbytet. Men om behovet av anpassningsåtgärder är detsamma vid bytet och ett senare ansökningstillfälle så är villkoren tillämpliga. (Proposition 2017/18:80 sid. 74-75.)

Kammarrättsdom om hur "åtgärder som är nödvändiga vid tiden för bytet" ska tolkas

I en dom från Kammarrätten i Göteborg (målnummer 5999-21) tog domstolen ställning till hur bestämmelsen i 9 § tredje stycket ska tolkas.  Kammarrätten ansåg bland annat att domen från Högsta förvaltningsdomstolen år 2014 i mål 1115-14 inte kunde läggas till grund för bedömningen av denna fråga. 

Sammanfattning av kammarrättens tolkning

Till skillnad från förvaltningsrätten ansåg kammarrätten att domen från Högsta förvaltningsdomstolen år 2014 i mål 1115-14 inte kunde läggas till grund för hur 9 § tredje stycket och skrivningen "åtgärder som är nödvändiga vid tiden för bytet" ska tolkas.

Domen från Högsta förvaltningsdomstolen gällde tillämpningen av den förra lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i det målet att den då gällande bestämmelsen om byte av bostad var tillämplig även när sökanden vid bostadsbytet inte hade haft några svårigheter att använda den valda bostaden, men där det redan då kunde förutses att det skulle bli nödvändigt med anpassning inom en inte alltför avlägsen framtid (5-6 år).  

Enligt kammarrätten (målnummer 5999-21) gick det inte att tillämpa 9 § i den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag på anpassningsbehov som uppstått efter bostadsbytet. Detta med hänsyn till dels ordalydelsen i 9 § tredje stycket, dels uttalanden i propositionen till lagen (se ovan). Däremot var bestämmelsen, enligt kammarrätten, tillämplig när det borde stått helt klart för sökanden att anpassningsåtgärden var nödvändig vid tiden för bytet av bostaden. Bedömningen ska göras med utgångspunkt i vad som var känt vid tiden för bostadsbytet, skriver kammarrätten med hänvisning till en dom från Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) år 1995, målnummer 1464-1996.

Referat av kammarrättsdomen

De särskilda villkoren gäller inte alla brister

Det är bara är i fråga om de brister som pekas ut i 9 § första stycket lagen om bostadsanpassningsbidrag som det blir aktuellt att ställa frågan om bristen gör bostaden uppenbart olämplig. Det vill säga brister i fråga om storlek, planlösning, antal våningsplan eller andra nivåskillnader.

Om ansökan görs för en åtgärd som inte handlar om storlek, planlösning, antal våningsplan eller andra nivåskillnader ska bidrag lämnas om villkoren i lagens övriga bestämmelser är uppfyllda. Bristerna ska bedömas var för sig och det ska inte göras någon helhetsbedömning av bostadens lämplighet.

Exempel från propositionen på brister som gör eller inte gör bostaden uppenbart olämplig vid bostadsbyte

I propositionen till lagen om bostadsanpassningsbidrag resonerar regeringen kring olika exempel på vad som skulle kunna anses vara brister som gör eller inte gör bostaden uppenbart olämplig i den mening som avses i 9 § första stycket lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Observera att det handlar om en exemplifiering kopplad till just bytesfallen enligt lagens 9 §, första stycket. Det innebär att 

• exemplen på brister som gör bostaden uppenbart olämplig inte kan användas som avslagsgrund i ärenden där lagens 9 § inte är tillämplig och att
• exemplen på brister som inte gör bostaden uppenbart olämplig inte är något hinder mot att bevilja bidrag för mer omfattande åtgärder i ärenden där lagens 9 § inte är tillämplig.

Storlek

Brist som gör bostaden uppenbart olämplig - storlek

När det gäller bostadens storlek ska bidrag normalt inte lämnas för en tillbyggnad (proposition 2017/18:80 sid.74).

Inte en brist som gör bostaden uppenbart olämplig - storlek

Bidrag ska kunna lämnas för till exempel ett enklare förråd för rullstol eller andra viktiga hjälpmedel. Det ska även vara möjligt att få bidrag för att göra ett befintligt garage större. (Proposition 2017/18:80 sid. 74.)

Planlösning

Inte en brist som gör bostaden uppenbart olämplig - planlösning

I fråga om bostadens planlösning kan enligt propositionen bidrag lämnas för en mindre omdisponering, till exempel att ta bort, flytta eller sätta upp en enstaka vägg (proposition 2017/18:80 sid. 74).

Det finns ingen definition av begreppet planlösning i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag eller i propositionen till lagen. Se mer om detta längre ned i denna artikel under rubriken "Kammarrättsdomar om planlösning".

Våningsplan eller andra nivåskillnader

Brist som gör bostaden uppenbart olämplig - nivåskillnader

Regeringen skriver i propositionen till lagen att hissar är en stor kostnad för kommunerna och att rätten till hiss för enskilt bruk därför bör begränsas. Grundprincipen bör enligt regeringen vara att en bostad som har nivåskillnader som är större än vad som kan åtgärdas med ramp är att anse som uppenbart olämplig för personer med behov av hiss eller liknande. (Proposition 2017/18:80 sid. 38.) Som framgår nedan under rubriken, "Inte en brist som gör bostaden uppenbart olämplig - nivåskillnader", lämnar dock regeringen ett antal exempel på när bidrag ska kunna beviljas för hiss. Avsteg kan alltså göras från grundprincipen, den är inte absolut.

En bostad som kräver att en hiss installeras mellan ett flertal våningsplan för att den ska bli tillgänglig för personen med funktionsnedsättning får anses som uppenbart olämplig. I ett sådant fall bör bidrag inte beviljas för någon del av en hissinstallation. (Proposition 2017/18:80 sid. 74.)

Om det krävs mer omfattande åtgärder för att nå en bostad på en svårt kuperad tomt bör bidrag inte lämnas, en sådan bostad får anses vara uppenbart olämplig (proposition 2017/18:80 sid. 74).

Inte en brist som gör bostaden uppenbart olämplig - nivåskillnader

Det bör inte vara uteslutet att bevilja bostadsanpassningsbidrag för mindre omfattande hissinstallationer, exempelvis i flerbostadshus där det första våningsplanet ligger en halvtrappa upp (proposition 2017/18:80 sid. 74).

Om det rör sig om en mindre hiss i exempelvis en entré till ett flerbostadshus kan det vara rimligt att bevilja bidrag för hiss om bostaden i övrigt är lämplig (proposition 2017/18:80 sid. 38). Observera att skrivningen i slutet, "...om bostaden i övrigt är lämplig", inte stämmer med vad regeringen framför på andra ställen i propositionen om att någon helhetsbedömning av bostadens lämplighet inte ska göras. Se om detta under rubriken "Ingen helhetsbedömning av hur lämplig bostaden är" längre ner i denna artikel.  

Bidrag ska kunna lämnas för att enkelt kompensera nivåskillnader i eller i anslutning till bostaden, till exempel för att ta bort trösklar och för att göra en altan tillgänglig inifrån bostaden (proposition 2017/18:80 sid. 74).

En mindre ramp vid entrén till ett flerbostadshus liksom en