Riskhantering i förvaltningsskedet
Riskhantering i förvaltningsskedet handlar om att i förväg försöka föreställa sig vilka risker som kan uppstå dels från anläggningen, verksamheten eller byggnaden, dels från omgivningen, och hur anläggning, verksamhet, byggnadsverk och omgivning påverkar varandra, och påverkas av varandra.
Riskhantering handlar om att redovisa och förebygga risker i den egna verksamheten
Efter att en lovpliktig åtgärd är genomförd och byggnadsnämnden har gett slutbesked ligger ansvaret vanligtvis på ägaren till fastigheten eller byggnadsverket att uppfylla kraven på förvaltning enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Viss hjälp kan du som ansvarar för förvaltning få från byggnadsnämnden som kan hjälpa till genom att erbjuda råd och stöd, och i vissa fall ingripa för att rätta till eventuella fel och brister.
Riskhantering i tillsynsprocessen kan du läsa mer om på sidan Riskhantering i tillsynsprocessen.
Riskhantering i tillsynsprocessen
I förvaltningsskedet handlar riskhantering om att du som ansvarar för förvaltningen redovisar och förebygger de risker i den egna verksamheten som kan innebära negativ påverkan på människors hälsa eller på miljön. I förvaltningsskedet aktualiseras oftast riskhantering i samband med kontroll enligt planer eller program för drift, egenkontroll, förvaltning, skyddsrond, skötsel eller säkerhetsarbete. Planerna eller programmen kan benämnas olika beroende på vilken utgångspunkt du har för riskhanteringsarbetet.
Reda ut vad, hur och varför, var samt när
Riskhantering i förvaltningsskedet handlar om att du i förväg försöka föreställa dig vilka risker som kan uppstå dels från anläggningen, verksamheten eller byggnaden, dels från omgivningen, och hur anläggning, verksamhet, byggnadsverk och omgivning påverkar varandra, och påverkas av varandra. Det handlar om att reda ut
- vad som kan inträffa
- hur och varför det kan ske
- var det kan det ske
- när det kan ske.
Det innebär att du behöver se till omständigheterna i det enskilda fallet och utifrån dessa göra en bedömning av riskerna.
När du har bedömt riskmomenten som finns är det lättare för dig att ta fram förslag till planer eller program för drift, egenkontroll, förvaltning, skyddsrond, skötsel eller säkerhetsarbete i de fall sådana behövs. Detta kan du exempelvis göra i den så kallade egenkontrollen, där alla som bedriver en tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet själv måste kontrollera påverkan på människors hälsa och miljö enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.
5 §
Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön.
Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras.
Egenkontrollen är ett systematiskt arbete
Egenkontrollen är ett systematiskt arbete och kan vara ett steg i en organisations kvalitets- och miljöledningsarbete. Ett funktionellt egenkontrollprogram är också ett bra verktyg för att på ett strukturerat sätt säkerställa att gällande miljölagstiftning uppfylls och underlättar dessutom för övriga myndigheters eventuella tillsynsbehov. Egenkontrollen innehåller fyra delmoment: att planera, genomföra, följa upp och förbättra egenkontrollen kontinuerligt.
Målet med riskhanteringen är att du på ett samlat sätt ska arbeta med risker oavsett om det sker i form av egenkontroll eller inte.
Egenkontroll för verksamhetsutövare (vägledning på Naturvårdsverkets webbplats)
Att planera arbetet med riskhantering kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Planering och organisation.