Gröna tak

Gröna tak är numera ett väletablerat inslag i stadsmiljön, från tunna sedumtak till parkmiljöer på bjälklagsgårdar. De är särskilt populära på fastigheter i tätbebyggda stadsdelar där många olika funktioner behöver finnas på en liten yta. Att använda tak eller bjälklag för att få grönska är en smart och i vissa fall nödvändig lösning ur ett grönyteperspektiv. På den här sidan berättar vi om olika typer av gröna tak, skötsel av dem samt vilka krav som samhället ställer på dem gällande brand, fukt och bärighet.

Handbok för gröna tak

En svensk vägledning och handbok för alla olika typer av gröna tak publicerades år 2017, Grönatakhandboken, och en andra utgåva kom 2021. Samtliga tak som konstrueras ska uppfylla de krav som finns i PBL, PBF, BBR och EKS. Det är viktigt att ett grönt tak har bra tätskiktslösningar och takavvattning. Hur djup växtbädden är på det gröna taket avgör vilken vegetation som är möjlig och vilken last det kommer att utgöra, vilket i sin tur påverkar utformningen av bjälklag, val av tätskiktssystem och isolering. Tidigt i en byggprocess behöver en önskad målbild och funktion för det gröna taket fastställas. Det kommer avgöra vilka tekniska lösningar som ska tillämpas, från bjälklag och tätskikt till växtbädd och vegetation.

Läs mer om gröna tak i Grönatakhandboken under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Ett grönt tak består av flera lager över bjälklaget och tätskiktet. Dessa lager kan delas in i vegetation, växtbädd, eventuella bevattningssystem, dränering, avvattning, skyddstextilier och rotspärr. Illustration: Patrik Granqvist

Skötsel av gröna tak

Alla gröna tak behöver någon form av uppsikt och skötsel. Gröna tak med trädgårdskaraktär sköts i regel som liknande miljöer på mark. Slitage på gräsytor kan bli större då de är mer torkutsatta på tak och bevattningssystem behövs i vissa fall. En annan väsentlig skillnad är att skötselpersonal måste vara försiktig så att tätskikt eller rotspärr inte skadas vid till exempel omplantering av träd eller buskage. Vindlasterna är högre på tak och jordarna som används är mer porösa och inte alltid lika stabila i kombination med ibland begränsade rotutrymmen, vilket gör att förankring av större växter behöver kollas regelbundet.

På gröna tak som inte är vistelseytor, till exempel sedumtak eller biotoptak är skötselbehovet oftast mycket låg. För att upprätthålla takets utseende behövs skötselinsatser någon gång per år eller med ännu lägre insatsfrekvens. Avvattningsanordningar och takets skick behöver dock kontrolleras regelbundet.

Sedumtak behöver inte vara tråkiga och ensartade. Sedumtak på garage i stadsdelen Seved, Malmö. Foto: Jonathan Malmberg

Växtval

På tunna tak passar flera olika typer av suckulenter, till exempel sedumarter. Suckulenter är växter som har förmågan att lagra vatten i sina blad eller andra ovanjordiska växtdela