Folkhälsofrågorna kräver samverkan

För att skapa samhälleliga förutsättningar och nå en god och jämlik hälsa krävs det att flera sektorer och myndigheter samverkar. Många viktiga miljöfaktorer omfattas av internationella och nationella mål, som till exempel Agenda 2030 och miljökvalitetsmålen. Hur våra livsmiljöer är utformade - hur vi bor och reser, hur våra omgivningar ter sig och olika transporter påverkar vår hälsa på olika sätt. En jämlik hälsa tillsammans med andra samhällsutmaningar vi står inför, hänger ihop, överlappar och påverkar varandra.

Samspel mellan individ och samhälle

Hur våra samhällen är uppbyggda är viktigt för vår hälsa, samtidigt är vår hälsa viktig för våra samhällen. Med ett ökat fokus på hälsa kan vi skapa och bevara sunda livsmiljöer med frisk luft och bra ljudmiljö, livsmiljöer som uppmuntrar till fysisk aktivitet och ger möjlighet till återhämtning. Samtidigt får vi synergieffekter som hjälper oss lösa en mängd komplexa frågor som behöver hanteras i planering och förvaltning av våra livsmiljöer.

Vår hälsa påverkas av många olika faktorer och är resultatet av samspelet mellan individ och samhälle. För att uppnå en mer jämlik hälsa behöver vi jämna ut livsvillkoren mellan människor och erbjuda miljöer som främjar en god hälsa för alla.

Boverket och Naturvårdsverket för en hållbar livsmiljö

I det folkhälsopolitiska ramverket På väg mot en god och jämlik hälsa - Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet beskrivs nationella mål och vilka statliga myndigheter som är relevanta för att bidra till dessa. I ramverket lyfts bland annat Boverket och Naturvårdsverket som två myndigheter av särskild betydelse för målområdet Boende och närmiljö. Dessa myndigheter vägleder kring de centrala lagstiftningsverken plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Folkhälsomyndigheten är den myndighet i Sverige som har det uttalade ansvaret för att verka för uppfyllandet av de nationella målen för folkhälsopolitiken och vikten av samverkan betonas särskilt. Dess instruktion framhåller värdet av att myndigheten fäster särskild vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa.

Boverket och Naturvårdsverket har till följd av folkhälsoarbetet tillsammans sammanställt en exempelsamling som ger ett smakprov på hur det går att hitta hållbara lösningar för goda livsmiljöer med hälsa som utgångspunkt i den fysiska planeringen. Samtidigt bidrar ett sådant arbete till att nå de folkhälsopolitiska målen. I arbetet med exempelsamlingen har vi även tagit hänsyn till Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag och tillsammans har vi tre myndigheter samtalat om hur denna kunskap kan omsättas till praktik. Folkhälsofrågorna kräver samarbete och för att kunna skapa ett samhälle med jämlik hälsa är det viktigt med bred samverkan.

Plan- och bygglagen och miljöbalken för hälsan

I plan- och bygglagen framhålls hälsa som ett allmänt intresse. Hälsa påverkas av en rad olika samhällsfaktorer – däribland den fysiska miljöns utformning och allas tillgång till hälso- och sjukvård. Planläggning med PBL ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter främja en livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper idag och för kommande generationer (PBL kap 2 § 3). För att kunna uppnå det krävs en rad olika strukturer i våra gemensamma livsmiljöer - såsom tillgång till parker, grönområden, lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Därför kommer denna exempelsamling främst fokusera på hur utformningen av våra livsmiljöer påverkar vår hälsa och vårt välmående.

Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras ”en hälsosam och god miljö” (1 kap. 1 § MB). Lagen innehåller ett särskilt kapitel med hälsoskyddsbestämmelser för att uppnå denna målsättning och förhindra skador på människor från miljöfarlig verksamhet och annan olägenhet (9 kap. 12 §).

Förutom skrivningar i PBL och Miljöbalken samt i det folkhälsopolitiska ramverket, finns det en rad andra nationella mål som ligger inom Boverkets och Naturvårdsverkets verksamhetsområden och samtidigt berör hälsa och välmående. Politikområdet för gestaltad livsmiljö tar utgångspunkt i människan, människans behov och livskvalitet vid formandet av våra gemensamma livsmiljöer. I stort handlar det om att skapa jämlika och hälsosamma livsmiljöer som vi kan verka och må bra i. Det stämmer väl överens med de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, där mål 11 för hållbara städer och samhällen grundas i att våra livsmiljöer ska utvecklas hållbart utifrån individers och miljöns behov.

Genom att samverka, arbeta tvärsektoriellt och välja multifunktionella lösningar kan vi nå flera samhällsmål samtidigt. När vi sätter människan och hälsan i centrum när vi planerar våra samhällen, skapar vi förutsättningar för helhetslösningar i samhällsutvecklingen. Det bidrar i slutändan till mer välmående individer och en mer hållbar värld.  

Samtal med Folkhälsomyndigheten