Att arbeta med riktlinjer i grönplaneringen

Granskad: 13 december 2023

Att arbeta med riktlinjer i grönplanen kan underlätta arbetet med att genomföra planen och i det dagliga arbetet med till exempel fysisk planering. Det kan handla om riktlinjer för avstånd till en park, önskvärda kvaliteter eller storlek på ett grönområde. Det kan också handla om riktlinjer för att använda vissa arbetssätt i fysisk planering.

Riktlinjer underlättar arbetet med grönplanering

Enligt PBL ska kommunen i planering och byggande ta hänsyn till hur allmänna intressen som natur- och kulturvärden, stads- och landskapsbild samt behovet av parker och grönområden samt plats för lek, motion och utevistelse ska kunna tillgodoses. För att tillgodose behovet kan riktlinjer vara ett stöd vid detaljplanering och bedömningar av bygglovsansökningar.

Riktlinjerna kan med fördel tas fram och hanteras i grönplanen och knytas till översiktsplanen och där diskuteras och belysas i ett bredare sammanhang av kommunens utveckling samt förtydligas genom ställningstaganden. Grönplanens riktlinjer kan också definiera ansvarsförhållandet mellan förvaltningar i kommunen och strategier för förvaltningsövergripande samverkan.

3-30-300 - en princip och riktlinje

Principen 3-30-300 har tagits fram som en riktlinje för hur mycket grönska en stad behöver. Principen är baserad på forskning och beskriver strukturens innehåll och utformning utifrån:

3 träd. Att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
30 procent. Att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
300 meter. Att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.

I den nordiska policyn för stadsgrönska och ekosystemtjänster finns 3-30-300 med som ett sätt att arbeta för grönare städer.

Nordisk policy om stadsgrönska och 3-30-300 (publikation på Nordiska Ministerrådets webbplats)

Principen om 3-30-300 innebär att planering bör sträva mot att alla ska kunna se minst tre träd från sitt hem, att det ska vara en trädtäckningsgrad på minst 30 procent i stadsdelen och att det ska vara max 300 meter till närmsta grönområde. Illustration: Boverket Boverket

Riktlinjer för tillgång och nåbarhet

Riktlinjer kan handla om avstånd i meter till olika typer av grönområden. Forskning visar att ett grönområde behöver finnas inom 200-300 meter från bostaden för att användas ofta av olika grupper och därmed ha en positiv effekt på människors hälsa. Vid bedömning av avstånd behöver man också beakta barriärer och möjlighet att på ett säkert och tryggt sätt ta sig till grönområdet för olika grupper. En lämplig riktlinje som flera kommuner använder sig av är 300 meter till närmsta grönområde.

Riktlinjer för storlek och kvalitet

Storleken på olika grönområden har också betydelse. Större områden kan nyttjas av fler och kan därför ligga längre bort från bostaden. Forskning visar att områden som är minst 1 ha kan rymma flera viktiga upplevelsevärden. Men för fysisk aktivitet behövs det större områden än så. Se även avsnittet Grönplanera för människors hälsa och välbefinnande.

Riktlinjer för kvalitet kan lyfta olika typer av upplevelsevärden som har identifierats i en sociotopkartläggning eller en friluftslivskartläggning. Det kan handla om att ha tillgång till olika typer av funktioner inom ett visst avstånd. Det kan också handla om bullernivåer i olika typer av miljöer.

Riktlinjer kan också handla om att bevara befintliga träd i så stor utsträckning som möjligt och skydda särskilt skyddsvärda träd genom planbestämmelser. Detta är även värdefullt ur kulturmiljöperspektiv. Till exempel utgör alléer ofta värdefulla strukturer ur ett kulturmiljöperspektiv.

Exempel: Riktlinjer i Kristianstads grönplan

Kristianstad kommun har i sin grönplan tagit fram ett antal riktlinjer för planeringen för att på så sätt konkretisera målsättningar och strategier. Totalt finns 74 olika riktlinjer som är kopplade till 11 olika strategier. Riktlinjerna tar sin utgångspunkt i tröskelvärden inom forskningen, riktvärden som har lyfts på nationell nivå samt kommunens egna kartläggningar och analyser av förutsättningar och behov. De handlar om både avstånd, storlek, funktioner, barriärer, bullernivåer och arbetssätt som arbete med grönytefaktor och frivillig kompensation. Nedan ges några exempel på riktlinjer i Kristianstads grönplan:

Strategi 1. Att säkerställa god tillgång till parker och naturområden med olika karaktär, funktioner och upplevelsekvaliteter genom planering, gestaltning och förvaltning.

God tillgång

Alla bostäder och skolor/förskolor bör ha ett grönområde inom 300 meter utan kraftiga barriärer.
Stadsdelspark större än 5 hektar bör finnas inom 500 m från bostad och förskola, skola i Kristianstad och basorterna.
Mindre natur- och rekreationsområde större än 10 ha bör finnas inom 2 km i Kristianstad och basorterna.
Rekreationsområde större än 35 ha bör finnas inom 3 km i Kristianstad och basorterna

Barriärer

Analysera avstånd till närmaste grönområden med hänsyn till barriärer.

Buller

Ljudnivån bör understiga 50dB(A) i parker och naturområden och 45 dB(A) i rekreationsområden för att säkerställa en god ljudmiljö.

Funktioner

Planera med en variation i funktioner i parker i varje stadsdel så att alla har tillgång till alla upplevelsekvaliteter i stadsdelen.
Arbetsplatsen bör ha tillgång till grönyta för fikapauser och promenader etc. på lunchrasten.

Upplevelsekvaliteter och gestaltning

Genom att plantera fler träd i parker och gatumiljöer skapas mer attraktiva miljöer. Grundskolan bör ha grönområden med inhemska träd- och växtarter i närheten för undervisning.
Befintliga träd ges i så stor utsträckning som möjligt utrymme att bevaras och särskilt skyddsvärda träd bör skyddas i plan.
Ingen trädart bör ha mer än 10% av beståndet.
Krontäckningen bör öka i Kristianstad och ett riktvärde bör vara 20 procent.

Förvaltning och skötsel

Genom att variera skötseln i grönområdena med mer naturmark och funktioner skapas större variation med fler upplevelsekvaliteter.
Stadsdelsparkerna bör ha högre skötselambitioner än lokalparkerna.

Skydd och undvika ingrepp

För att klara miljömålen behöver mer mark säkerställas genom olika skyddsformer.
Även i tätorterna