Att arbeta strategiskt med arkitektur

När ni inom kommunen har tagit fram en arkitekturstrategi ska den börja tillämpas i era egna processer. Här får ni stöd i hur arkitekturstrategin kan användas i olika kommunala processer och hur ni kan arbeta för att främja arkitektonisk kvalitet.

Proposition politik för gestaltad livsmiljö

Som en del i en arkitekturstrategi kan ni tydliggöra hur strategin ska tillämpas inom den egna organisationen för att på bästa sätt främja arkitekturfrågorna. För att nå framgång med frågorna räcker det dock inte med att ha tagit fram ett dokument. Det är först när dokumentet är väl förankrat och känt i organisationen och hos externa parter som det kan få kraft. 

Arbetet med att tillämpa strategin i konkreta projekt hjälper till att fortsätta bygga och sprida kunskap och kontinuerligt diskutera arkitekturens betydelse och bidrag. Här redogör vi för några av de processer inom den kommunala organisationen där arkitekturstrategin kan användas. Vi tar också upp andra sätt som kommunen kan arbeta på för att främja arkitektonisk kvalitet.

Arkitekturstrategin i PBL:s processer

En arkitekturstrategi är ett viktigt handläggarstöd i plan- och bygglagens, PBL, olika processer. De verktyg som ni enligt PBL har att arbeta med i planeringen är översiktsplanen, ändring av översiktsplanen för viss del av kommunen så kallad fördjupning eller genom tillägg samt program och detaljplaner. Kravet på planprogram finns inte längre i PBL men är en möjlighet för kommunerna att använda om behov finns. Utöver planeringen har byggnadsnämnden som prövande myndighet stor påverkan på den gestaltade livsmiljön genom lovprövningen. Kommunen kan även ingripa genom tillsyn. Detta sker när bestämmelserna i PBL inte följs.

Byggnadsnämnden ska enligt PBL 12 kap. 2 § verka för en god byggnadskultur samt en god estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Byggnadsnämnden ska också uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning. Arkitekturstrategin kan då vara ett viktigt stöd även om den inte har rättsverkan som en detaljplan utan fungerar vägledande. Till skillnad från ett gestaltningsprogram, där kommunen inte får ställa krav som går utöver lagstiftningen, så kallade kommunala särkrav, är arkitekturstrategin övergripande och berör inte utformningen av enskilda byggnader.

På PBL kunskapsbanken finns mer information kring PBL:s olika processer. Här hittar du också information om kommunala särkrav. Länkar finns under ”Relaterad information”.

I det här avsnittet kan du läsa mer om:

• Översiktsplan
• Ändring av översiktsplanen genom fördjupning samt planprogram
• Detaljplan
• Bygglov
• Byggande
• Förvaltning.

Översiktsplan

När en arkitekturstrategi tas fram som ett tillägg till översiktsplanen innebär det att översiktsplanen ändras och att samband och konsekvenser för helheten ska redovisas i den ändrade översiktsplanen. Om en arkitekturstrategi görs som ett fristående dokument avgör ni inom kommunen vilka delar av arkitekturstrategin som ska arbetas in i översiktsplanen när den ändras eller en ny antas. Genom att ta fram en arkitekturstrategi har ni en möjlighet att utveckla era övergripande ställningstaganden kring arkitektur och gestaltning i översiktsplanen.

Om din kommun saknar en aktuell översiktsplan kan arbetet med en arkitekturstrategi ske parallellt med att en ny översiktsplan tas fram. Arbetet med strategin kan då vara en bra ingång för att diskutera vilka värden och kvaliteter som finns samt vilka värden och kvaliteter ni långsiktigt vill uppnå i den byggda miljön och hur arkitekturen kan påverka detta.

Av översiktsplanen ska det framgå hur ni planerar att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella mål av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, till exempel målet för gestaltad livsmiljö. Målet för gestaltad livsmiljö kompletterar i sin tur andra nationella mål som berör vår livsmiljö. I propositionen Politik för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110) nämns särskilt Agenda 2030, FN:s New Urban Agenda och de för Sverige uppsatta målen för miljöpolitiken, kulturpolitiken, kulturmiljöpolitiken, samhällsbyggandet, hållbara städer, transportpolitiken, folkhälsopolitiken och funktionshinderpolitiken samt det klimatpolitiska ramverket.

Ändring av översiktsplanen genom fördjupning samt planprogram

Nivån mellan översiktsplanen och kommande detaljplaner är en viktig och kreativ fas i den kommunala planeringen. Inte minst för den gestaltade livsmiljön. Här börjar övergripande gatu- och kvartersstrukturer ta form och mötesplatser, stråk och andra viktiga platser formas. Här arbetar kommunerna ofta med att ta fram olika alternativa sätt att använda och strukturera en plats. Parallella uppdrag och arkitekttävlingar används som kreativa verktyg där flera olika arkitektkontor får möjlighet att skissa på och belysa en plats utifrån gemensamma eller skilda förutsättningar och utmaningar. Dialogen med medborgare, näringsliv, länsstyrelse, kommunrepresentanter, politik med flera kan ske utifrån mer konkreta förslag och lösningar i den mer nära och greppbara skalan.

I detta arbete kan ni ta stöd av er arkitekturstrategi. De värden och kvaliteter som formulerats kan användas som underlag för en diskussion kring fördjupningens eller programmets mål, innehåll samt ambitionsnivå. Olika frågor kring planens utformning kan lyftas och utvecklas med utgångspunkt i vilka värden och kvaliteter som redan finns på platsen och vilka värden och kvaliteter som kommunen långsiktigt vill eftersträva. Strategin kan också fungera som stöd i arbetet med uppdrag- eller tävlingsprogram inför parallella uppdrag eller arkitekttävlingar.

Detaljplan

I en detaljplan lägger kommunen juridiskt fast hur mark och vatten får användas och utformas. Viktiga ställningstaganden och principer i arkitekturstrategin kan fungera som stöd när kommunen ska ta ställning till och formulera sig i planbesked (kommunen tar ställning till om ett planarbete ska påbörjas eller inte) eller i en planbeskrivning till en detaljplan.

Ni kan använda strategin som underlag för en diskussion kring planens syfte, idé och ambitionsnivå. Viktiga delar i en detaljplan är att se kopplingen till det större sammanhanget och hur kommande bebyggelse och rum ska samspela med platsen och dess karaktär. En arkitekturstrategi kan fungera som ett viktigt dialogverktyg och ge stöd i diskussionen kring vad som är viktigt att säkra i planen utifrån de allmännas intressen, vad som är rel