Av landets övriga kommuner anger många fler än tidigare att det råder balans
De allra flesta av landets kommuner är varken storstadskommuner eller högskolekommuner. Det handlar om 209 kommuner som skiljer sig åt både i folkmängd och i geografisk storlek och som utgör två grupper: rikets större och mindre ”övriga kommuner”. Bland de övriga kommunerna var det 101 som angav balans i kommunen som helhet 2024. Detta kan jämföras med de två senaste åren då 88 respektive 59 kommuner angav att det rådde balans i kommunen som helhet. Det är 20 kommuner som anger överskott och i samtliga av dessa kommuner har befolkningen minskat under 2023.
Övriga större kommuner – underskott i nio av 35 kommuner
Förändring av enkäten
I årets enkät är bostadsmarknadsläget uppdelat i två delar. Den första delen fokuserar på efterfrågan och den andra fokuserar på behov. För att läsa mer om förändringen hänvisar vi till delen som redogör för läget i riket.
Gruppen ”övriga större kommuner” består av 35 kommuner. Det är kommuner utan högskola eller universitet och som har över 25 000 invånare.
I 2024 års bostadsmarknadsenkät svarar nio av 35 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet och 25 kommuner anger balans i kommunen som helhet. Det är fem kommuner fler än förra året och hela 16 fler än för två år sedan som anger balans. Kommuner som anger underskott har således minskat de senaste åren.
Fler kommuner uppger balans på centralorterna
På frågan om bostadsmarknadsläget på centralorten svarar 15 kommuner att det råder underskott. 17 kommuner svarar att det råder balans och tre kommuner anger överskott. Detta kan jämföras med förra året då elva kommuner angav balans och ingen kommun angav överskott.
Vad gäller läget i kommunernas övriga delar är det 26 kommuner som uppger balans på bostadsmarknaden. Det är två fler än förra året och elva fler än för två år sedan. Fyra kommuner anger överskott i kommunens övriga delar. Förra året var det två kommuner som angav överskott. Sammanfattningsvis är det genomgående förbättringar i samtliga kommundelar i landets övriga större kommuner.
Fler kommunerna bedömer underskott om tre år
Totalt 17 av 35 kommuner bedömer att bostadsmarknadsläget om tre år kommer vara i balans i kommunen som helhet och 15 kommuner bedömer att det kommer råda underskott i kommunen som helhet. Det är fyra kommuner färre i år som tror att det kommer råda balans i kommunen som helhet om tre år. Ingen kommun som anger underskott tror att det kommer råda balans om tre år.
Totalt 14 kommuner bedömer att det kommer att vara balans på bostadsmarknaden på centralorten, medan 19 kommuner bedömer att det kommer råda underskott om tre år. Det är 25 kommuner som bedömer att det kommer råda balans i kommunens övriga delar om tre år. Vidare är det sex kommuner som anger underskott och en kommun som bedömer att det kommer råda överskott om tre år. Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta kommuner tror det kommer bli sämre eller oförändrat om tre år.
Olika storlekar beroende på upplåtelseform efterfrågas
I årets enkät frågas det om vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunerna. Sett till hyresrätter visar svaren att två till fyra rum och kök främst kommer efterfrågas. I bostadsrätter är det i huvudsak tre till fyra rum och kök som främst kommer efterfrågas. I äganderätter är det främst fyra rum och kök eller större som kommer efterfrågas.
| 1 rk | 2 rk | 3 rk | 4 rk | 5 rk eller större | Kan ej bedöma | |
| Hyresrätt | 9 | 25 | 25 | 22 | 13 | 1 |
| Kooperativa hyresrätter | 2 | 4 | 4 | 2 | 1 | 23 |
| Bostadsrätt | 2 | 17 | 28 | 22 | 5 | 4 |
| Äganderätt | 1 | 1 | 7 | 29 | 29 | 2 |
| Ägarlägenheter | 0 | 3 | 4 | 3 | 1 | 24 |
| Annat | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 21 |
Tabell: Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren? Övriga kommuner med mer än 25 000 invånare, januari 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket.
Övriga större kommuner – behovstillfredsställelse
På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, är det två kommuner bland övriga större kommuner som angivit en tvåa, 16 kommuner har angivit en fyra och 17 kommuner anger en trea på den femgradiga skalan. Snittet i kommungruppen ligger på 3,4. Ingen av kommunerna anger en etta eller femma. Övriga större kommuner är den kommungrupp med högst snitt bland de sju kommungrupperna.
Mått på behovsbaserad bostadsbrist
Förändring av enkäten
Sedan förändringen av bostadsförsörjningslagen (2000:1383) trädde i kraft den 1 oktober 2022 har Boverket ansvaret över att ta fram underlag till kommunerna som de ska använda som stöd i sitt arbete för att bedöma vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på marknaden. Detta underlag består av olika mått över antalet hushåll som saknar en rimlig bostad utifrån en uppsättning kriterier och normer. Denna del av enkäten innehåller frågor där fokus är behovsbaserad bostadsbrist. Läs mer på sidorna om planering för bostadsförsörjningen och ta del av måtten på sidan om öppna data.
När de övriga större kommunerna besvarar frågan om vilka mått som används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det tio kommuner som svarar att de inte använder några mått eller underlag på behovsbaserad bostadsbrist. Bland de kommuner som använder sig av något mått på behovsbaserad bostadsbrist är de vanligaste trångboddhet och ett kombinationsmått av ansträngd boendeekonomi och trångboddhet. På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen svarar 29 av 35 kommuner att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. Tre kommuner svarar under annat att de prioriterar äldre. På frågan om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för svarar 14 av kommunerna att ingen särskild grupp upplevs som svårare att lösa bostadssituationen för. Nio kommuner anger att ensamstående med barn är svårast att lösa situationen för är.
Behov av bostäder med rimliga boendekostnader
I årets enkät får kommunerna svara på vilken typ av bostäder som det främst råder ett behov av i kommunen. 29 av de övriga större kommunerna svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är det främsta behovet stora bostäder (17) och tillgänglighetsanpassade bostäder (15).
På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar de flesta kommuner att det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven (25). Detta svarsalternativ är följt av personer saknar ekonomiska förutsättningar (18).
Större övriga kommuner – i stort sett oförändrad byggtakt förväntas 2024
Under 2023 påbörjades sammanlagt 3 200 bostäder i kommungruppen ”övriga större kommuner utanför storstadsregionerna”, enligt preliminär statistik från SCB. Av dessa bostäder tillkom 3 000 genom nybyggnad och 200 netto genom ombyggnad. Det var en minskning med cirka 55 procent jämfört med året före och motsvarade cirka 2,5 bostäder per 1 000 invånare.
Kommunernas förväntningar indikerar oförändrad byggtakt 2024
De 35 kommunerna i kommungruppen förväntar sig att det kommer att påbörjas 3 900 bostäder genom nybyggnad under 2024. Justerat för kommunernas genomsnittliga överskattning under 2017–2022 så motsvarar det cirka 3 000 bostäder, det vill säga en i stort sett oförändrad takt jämfört med 2023.
Under 2025 förväntar kommunerna att 6 500 bostäder påbörjas. Justerat motsvarar det knappt 5 000 bostäder, 66 procent fler än förväntningarna för 2024. Vi bedömer dock att kommunerna kan vara för optimistiska kring utvecklingen. Utöver detta kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.
I genomsnitt förväntar kommunerna att drygt 50 procent av alla påbörjade bostäder 2024 är hyresrätter i flerbostadshus, medan drygt 20 procent förväntas vara bostadsrätter och 25 procent vara i småhus. År 2025 förväntas att 54 procent är hyresrätter i flerbostadshus medan 23 procent förväntas vara bostadsrätter och 22 procent vara i småhus. Andelen hyresrätter i flerbostadshus överskattas dock sannolikt båda åren, och andelen bostadsrätter överskattas ännu något mer, medan andelen småhus sannolikt underskattas.
Ekonomiska faktorer dominerar som hinder
I årets enkät är det ekonomiska faktorer som dominerar som angivet hinder för bostadsbyggandet. Höga produktionskostnader uppges som hinder av 83 procent i kommungruppen. Svårigheter för privatpersoner att få lån uppges som hinder av 71 procent och svårigheter för byggherrar att få lån av 69 procent. Därefter är det ett långt steg ner till svag inkomstutveckling för hushållen, som anges av 31 procent och brist på detaljplan på attraktiv mark, som anges av 26 procent.
<