Processen för att skapa väl gestaltade förskolor och skolor

Processen att gestalta omsorgsfullt utformade förskolor och skolor pågår under en byggnads eller utemiljös hela livscykel – från planering till byggande och förvaltning. Gestaltningen är därför inte bara en fråga för arkitekter och samhällsplanerare, utan något som skapas av många olika aktörer tillsammans. En god gestaltning utgår från verksamhetens behov, är upplevelserik och hållbar över tid.

Gestaltning är en kontinuerlig process

Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Gestaltning är inte bara en fråga vid projektering och byggande. Gestaltningen utvecklas under en fysisk miljös hela livscykel där förutsättningarna sätts i de tidiga skedena under planeringen. Byggandet är ett kritiskt skede där pedagogiska visioner och andra målsättningar ska gestaltas och omsättas till en fysisk miljö. I förvaltningsskedet eller bruksskedet testas och vidareutvecklas gestaltningen i skarpt läge. Miljön ska fungera för verksamheten och kunna utvecklas med dess behov. Ändras behoven i den pedagogiska eller sociala miljön mycket (se illustrationen nedan) kan den fysiska miljön behöva genomgå en ny cykel av planering och om-, till- eller nybyggnation för att fortsätta fungera över tid.

Den så kallade tillgänglighetsmodellen illustrerar sambandet mellan lärmiljöns tre dimensioner. De tre hörnen – social, pedagogisk och fysisk miljö – behöver samspela utifrån barnets och elevens behov och förutsättningar. Illustration: Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Från idé till förvaltning – processen i korthet

Processen att skapa en omsorgsfullt gestaltad skola eller förskola omfattar två delar. Den första delen handlar om kommunens övergripande planering och omfattar:

• kapacitetsutredningar och resurskartläggning av befintliga kommunala och enskilda förskolor och skolor med olika stödjande funktioner som idrottslokaler och anläggningar,
• behovskartläggning på kort och lång sikt gällande kommunens behov av platser för kommunen som helhet och för de olika verksamheterna (förskola, skola, fritidshem, elevhälsa, idrott, fritid och kultur),
• kommunens översiktsplanering och fysiska planering
• strategisk planering inom lokalförsörjning och fastighetsutveckling, exempelvis strategisk fastighetsplan samt
• pedagogiska program och funktionsprogram.

Den andra delen ligger på projektnivå och omfattar processen att planera, bygga och förvalta den enskilda skolan eller förskolan.

Processen att bygga om, bygga till eller bygga nytt är mer av en linjär process. Varje process är unik, men följer en generell linje. Planeringsfasen omfattar idé och visionsarbete, förstudie och lokalisering, detaljplan, projektering och bygglov. Därefter följer byggande och förvaltning. Denna process behöver stödjas av kommunens övergripande planering (den nedre pilen) som omfattar olika stöddokument. Illustration: Boverket

De olika processdelarna är beroende av varandra och samverkar. Den strategiska nivån ligger till grund för det fördjupade arbetet på projektnivån. Samtidigt är det angeläget att erfarenheter från olika projekt tas omhand i den övergripande planeringen. Fokus kommer i denna vägledning fortsättningsvis att ligga på projektprocessen för den enskilda förskolan eller skolan, vilka aktörer som behöver vara med i vilket skede och hur samspelet med den övergripande planeringen ser ut.

Även om man planerar långsiktigt så kan mycket hända på vägen. En sämre världsekonomi påverkar bostadsbyggandet som i sin tur påverkar behovet av skolor och förskolor. Läroplaner som ändras påverkar skolans verksamhet och organisation. Detaljplaneprocesser kan dra ut på tiden på grund av överklaganden eller på att de behöver gå i takt med utbyggnad av kommunal infrastruktur. Det handlar mer om att hela tiden vara aktiv i processen och samverka med olika parter och göra professionella bedömningar under resans gång.

Planera, bygga och förvalta

Planera – idé, vision, lokalisering, detaljplan och projektering

Planeringsfasen för Landamäreskolan i Göteborg, där pedagogiska visioner gestaltas och ges en fysisk form. Foto: Åke E:son Lindman.

Planeringsfasen av ett skol- eller ett förskoleprojekt startar ofta med en programdel där idé och vision för den specifika verksamheten formuleras. Detta görs med fördel tillsammans med verksamheten – såväl med vuxna som med barn och unga. Därefter kan en förstudie tas fram och en lokaliseringsprövning ske för att hitta en bra tomt. Ett alternativ kan också vara att bygga ut eller bygga om en befintlig förskola eller skola. Parallellt med, eller efter, lokaliseringsprövningen påbörjas arbetet med detaljplanen som skapar förutsättningarna för byggandet. Om tomten är komplicerad kan projektering och framtagande av systemhandlingar behöva ske parallellt med framtagandet av detaljplan. Det kan exempelvis handla om tomtens topografi, kringliggande verksamheter eller infrastruktur som innebär att tids- eller kostnadsdrivande åtgärder behöver vidtas. Därefter behöver själva byggnationen handlas upp, bygghandlingar tas fram och ansökan om bygglov ske.

Byggande

Byggfasen eller genomförandefasen är den del av planeringen där alla förutsättningar och planer faller ut, dels ekonomiskt och dels fysiskt i form av en byggnad eller a