För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur?
Även om kraven på när det ska finnas laddinfrastruktur finns i PBF kan det vara svårt att avgöra exakt vilka byggnader som måste följa reglerna. Anledningen till det är att man behöver känna till hur de bakomliggande begrepp som används i förordningen är definierade, exempelvis vad som avses med en tomt. Andra problem kan vara att avgöra vad som är ett bostadshus eller annan uppvärmd byggnad om en byggnad har flera olika typer av verksamheter. Slutligen är det väsentligt att kunna räkna ut hur många parkeringsplatser som tillhör byggnaden.
Boverkets regler om laddinfrastruktur
Boverkets regler ska tillämpas när det finns krav på laddinfrastruktur enligt PBF. Om fler laddningspunkter installeras eller om förberedelser görs i större omfattning än vad det krävs så behöver däremot inte reglerna följas för de frivilliga åtgärderna. Det är dock i de allra flesta fall rimligt att tillämpa samma nivå och utformning i hela byggnaden.
För laddningspunkter som inte är kopplade till en byggnad, exempelvis kommersiella laddningspunkter längs vägnätet, finns inga krav enligt PBL och därmed gäller inte heller Boverkets regler för sådana laddningspunkter. Det kan dock även i det fallet vara lämpligt att följa reglerna i tillämpliga delar som exempelvis kraven på tillgänglighet.
1 § Denna författning gäller för sådan fast utrustning för laddning av elfordon som omfattas av kraven i 3 kap. 20 b–20 c §§ plan- och byggförordningen (2011:338).
Vad är ett bostadshus?
Det är relativt vanligt att en byggnad kan innehålla flera olika typer av verksamheter, exempelvis affärer, kontor och bostäder. Eftersom reglerna ställer olika krav för bostadshus och andra uppvärmda byggnader behöver man kunna avgöra vilken typ av byggnad det rör sig om. I Boverkets föreskrifter klargörs att bostadshus i reglerna om laddinfrastruktur avser byggnader i vilka mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder.
Med bostad avses då även biytor som lägenhetsförråd, tvättstugor och liknande i byggnaden som kan kopplas till bostadsändamålet. Även ett parkeringsgarage i byggnaden kan anses ingå i bostaden om garaget enbart är avsett för de boende. I annat fall kan garagets yta fördelas utifrån avsedd användning.
2 § Vid tillämpning av 3 kap. 20 b–20 c §§ plan- och byggförordningen (2011:338) avses med bostadshus en byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder.
Vid tillämpning av samma bestämmelser avses med parkeringsplats en area särskilt avsedd och anpassad för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en parkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Parkeringsplatser på tomt eller allmän plats
Reglerna ska tillämpas om antalet parkeringsplatser i byggnaden eller på byggnadens tomt överstiger 10 respektive 20 stycken. Det är därför viktigt att kunna avgöra vad som är byggnadens tomt.
Med tomt avses enligt PBL ”ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål”. I många fall sammanfaller byggnadens tomt med fastighetsgränsen, men det är inte alltid så är fallet. En fastighet kan i vissa fall vara mycket stor, exempelvis en jordbruksfastighet på 100 hektar där tomten endast utgörs av marken närmast byggnaderna. Det kan även finns flera tomter på samma fastighet. Reglerna gäller då för respektive byggnad med tillhörande tomt.
Mark som utgör allmän plats kan inte vara en tomt. Med allmän plats avses enligt PBL ”en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov”. I många fall, exempelvis vid ett köpcentrum, kan det vara svårt att veta var gränsen går mellan byggnadens tomt och allmän plats. Är man tveksam vilka parkeringar som ligger på allmän plats och därme