Arkitektur och PBL
I plan- och bygglagen, PBL, finns ett flertal bestämmelser vars kärna är att verka för en god arkitektur och gestaltad livsmiljö, även om dessa begrepp inte ordagrant återfinns i lagen.
Gestaltning i PBL
Regler om gestaltning av bebyggelse återfinns i hela PBL, från planering till byggande och förvaltning, men lagstiftningen använder varken begreppen arkitektur eller gestaltning. För att ta hand om och skapa långsiktiga hållbara värden i den byggda miljön innehåller PBL ett antal allmänna intressen och krav. Dessa regler är i de flesta fall övergripande och beskriver vad som ska uppnås men inte exakt hur. Lagens allmänna intressen och krav utgör centrala delar i att skapa omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Det underlättar därför om kommunen tar fram underlag, exempelvis strategier, som beskriver vilka värden som bör värnas, utvecklas eller tillföras i olika miljöer. Dessa underlag kan sedan konkretiseras i olika gestaltningsprocesser. Underlagen kan även skapa bättre förutsättningar för dialog om gestaltningsmässiga värden. Att arbeta och konkretisera de allmänna intressena och kraven i PBL är ett sätt för kommunen att arbeta mot målet för en gestaltad livsmiljö.
Gestaltning i detaljplanering
Detaljplanering är ett gestaltningsarbete där de allmänna intressena i PBL aktualiseras. Med beskrivningar och avvägningar i planbeskrivningen och arbete med planbestämmelser lägger kommunen grunden för en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö.
Hänsyn och god helhetsverkan
Vid planering och vid prövning av bygglov och förhandsbesked ska kommunen bedöma hur utformning och placering av bebyggelse och byggnadsverk påverkar och tar hänsyn till omgivningen ur flera olika aspekter.
God form, färg och materialverkan
En byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Kravet avser främst byggnaders egenvärde men bör tillämpas parallellt med kravet på anpassning till omgivningen.
Placering och utformning
Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska kommunen bedöma hur utformning och placering påverkar och tar hänsyn till omgivningen ur flera olika aspekter. Det kan handla om hänsyn till platsens natur- och kulturvärden eller intresset av en god helhetsverkan.
Placering och utformning
Vid bygglov utanför detaljplan ska åtgärden prövas mot kravet på en utformning och placering som är lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.
Varsamhetskravet
Varsamhetskravet är ett generellt hänsynskrav som medför att ändringar och flytt av en byggnad ska utföras varsamt. Hänsyn ska tas till dess karaktärsdrag och de tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värdena ska tas till vara.
Förvanskningsförbudet
Byggnader, bebyggelseområden och allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. För att bedömas som särskilt värdefull krävs att värdet utgör ett starkt allmänt intresse.
Krav på tomter
En tomt som ska bebyggas måste uppfylla vissa krav när den bebyggs. Tomter ska bland annat ordnas så att de blir lämpliga med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och att naturförutsättningarna så långt som möjligt tas till vara.
Krav på allmänna platser och andra områden
Kraven på tomter ska i skälig utsträckning även tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Det handlar bland annat om vad som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden.