Den byggda formens betydelse – kunskap från forskning
Vi har ett brådskande behov av att ställa om dagens samhälle. Utmaningarna är många och komplexa, exempelvis klimatförändringar, social segregation, ojämn resursfördelning och ökande skillnader i folkhälsa. I kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse - kunskap från forskning”, som Formas har varit med och finansierat, presenteras forskning som visar på vilken betydelse den byggda formen har för att bidra till flera av samtidens utmaningar.
Kunskapsöversikt om den byggda formens betydelse
Samhällsplaneringen är komplex. Kunskapsöversikten lyfter därför fram en bredd av perspektiv som behöver vägas in i planeringsprocessen och som kan fungera som stöd i kommunernas beslutsfattande. Foto: Scandinav
"Den byggda formens betydelse – kunskap från forskning” är framtagen av Boverket och flera av landets forskare inom stadsbyggnad. Forskningsrådet Formas har varit med och finansierat. Kunskapen som presenteras i översikten kommer från olika forskningsfält, men har som gemensam utgångspunkt att beskriva hur den byggda miljön och dess form påverkar vår miljö, oss som människor och våra beteenden. Forskningen visar på hur den byggda formen hänger samman med sociala villkor, folkhälsa och välbefinnande, ekonomi, transporter, klimat, ekologiska förutsättningar, samvaro, trygghet och trivsel.
Kunskapsöversikten är en pusselbit i Boverkets arbete med att främja utvecklingen av hållbara och kvalitativa livsmiljöer runt om i landet som är berikande för oss människor. Mer kunskap om den byggda formens betydelse behövs. Fler behöver förstå och kunna argumentera för att byggd form skapar värden. Fler behöver också bli skickliga på att, utifrån kunskap och erfarenhet, organisera, forma och utveckla den byggda miljön.
Den byggda formens betydelse (publikation)
Nya insikter och ökad förståelse utifrån en bredd av perspektiv
Med denna kunskapsöversikt vill Boverket därför engagera och ge användbara argument till dem som arbetar med att planera, utveckla och förvalta byggd miljö genom att göra kunskap från forskning lättillgänglig. Förhoppningen är också att väcka nyfikenhet och bjuda praktiken att söka mer kunskap i forskningen.
Samhällsplaneringen är komplex. Översikten lyfter därför fram en bredd av perspektiv som behöver vägas in i planeringsprocessen och som kan fungera som stöd i kommunernas beslutsfattande.
Kunskapsöversikten har inte ambitionen att svara på hur metoder och arbetssätt kan tillämpas. Den är inte heller en heltäckande sammanställning av stadsbyggnadsforskningen, utan öppnar för en fördjupad diskussion om vad mer som behöver studeras inom detta viktiga fält.
Ett stöd i planeringen
Kunskapsöversikten vänder sig till alla som arbetar med planering och stadsbyggnad i översiktlig planering och detaljplanering. Även till kommunala planerare inom stadsbyggnad, mark, exploatering, trafik, gata och park - professioner där kunskapen om den byggda miljöns utformning har avgörande betydelse. Vi hoppas också nå beslutsfattare, byggaktörer och fastighetsägare.
Stadsbyggnadsnivån i fokus
Kunskapsöversikten berör städer och orter av olika storlek och med olika utformning. Den ägnas helt åt stadsbyggnadsnivån, de övergripande sammanhangen, grannskap, kvarter och de offentliga stadsrummen utifrån en principiell nivå. Kunskapsöversikten omfattar inte utformningen av enskilda byggnader eller gårdar, och inte offentliga inomhusmiljöer.
Kunskapsöversiktens delar
Kunskapsöversikten består av tre delar: inledning, ”Den byggda formens betydelse” (16 artiklar som ger olika perspektiv på byggd form utifrån kunskap från forskning) samt slutord, där Boverket ger sina reflektioner utifrån forskarnas texter.
De texter som presenteras under ”Den byggda formens betydelse” har sorterats utifrån sex olika teman; den byggda formen över tid, stadsrummen som system, regionala perspektiv, olika perspektiv på täthet, effekter på grönska, dagsljus och mikroklimat och de gemensamma livsrummen. Detta utifrån vilka frågor och utmaningar som texterna adresserar. I stadsbyggandet behöver alla dessa kunskapsområden och perspektiv arbetas med samlat. En koppling görs också till kommunernas olika planeringsnivåer och verktyg.
Texterna är framtagna av de forskare som nämns inledningsvis i anslutning till respektive texts rubrik. På denna webbsida hittar du som läsare också länkar till lästips, metoder och exempel kopplat till respektive artikel i kunskapsöversikten. Forskarna står själva för innehållet i texterna i kunskapsöversikten, för de medskick som finns i slutet av respektive text samt för angivna referenser, lästips, metoder och exempel.
Epoker och ideal
Stadens grammatik visar sig i både små och stora städer: med en fastighetsindelning i botten som skiljer kvartersmark från allmän plats skapas miljöer av gator, byggnader och öppna rum. Foto: White/Anna-Johanna Klasander
I artikeln ”Epoker och ideal - stadsbyggandets form i Sverige sedan 1900-talet”, lyfter Anna-Johanna Klasander från Chalmers hur människan genom tiderna har organiserat sina bosättningar på liknande sätt världen över. Oavsett storlek har byar, samhällen och städer utformats enligt samma princip: kvarter för bebyggelse, genomgående stråk för rörelse och öppna platser för samling. Samtidigt har de specifika förutsättningarna på olika platser och i olika samhällsskick givit upphov till vitt skilda former och miljöer.
Under vissa epoker har stadsbyggandet formats efter starka estetiska ideal, under andra har det främst styrts av funktionella krav. I varje epok har lagstiftningen haft en drivande roll genom att lägga ut ramar för vad som blir juridiskt möjligt, eller omöjligt, att bygga. Artikeln som finns publicerad i kunskapsöversikten, ”Den byggda formens betydelse”, bygger på forskning inom stadsbyggnad med utgångspunkt i urbanmorfologi och stadsbyggnadshistoria.
Lästips
Anna-Johanna Klasander ger här några lästips inom ämnesområdet.
Stads-delar: Förorter som stadsbyggnadsfråga
Anna-Johanna Klasander beskriver i licentiatavhandlingen ”Stads-delar. Förorter som stadsbyggnadsfråga” hur svenska bostadsförorter tog form under 1900-talet med särskilt fokus på grannskapsepoken, från 1940- till 1970-talet. Arbetet med orienterbarhet utvecklas vidare i doktorsavhandlingen ”Suburban Navigation. Structural Coherence and Visual Appearance in Urban Design”.
Konsten att bygga en stad
Publikationen ”Konsten att bygga en stad” innehåller ett antal exempel på svenska stadsplaner från olika tidsepoker. Skriften uppmuntrar läsaren att reflektera över den egna stadens historia, samt hur dagens planering skapar förutsättningarna för kommande generationer.
Konsten att bygga en stad – svenska stadsplaner genom seklerna (publikation)