Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning

Boverket har årligen i uppdrag att följa hur tillämpning och vägledning av plan- och bygglagstiftningen och tillsynsarbetet utvecklas. Uppföljningen riktar sig främst till regeringen, länsstyrelser och kommuner, men även till andra som är intresserade av att följa aktuella tendenser kring tillämpningen inom plan- och byggområdet i landet. Här redovisas en samlad bild av utvecklingen under 2017.

Enligt 8 kapitlet 19 § plan- och byggförordningen (PBF) och regleringsbrevet ska Boverket följa upp och analysera samt regelbundet sammanställa erfarenheterna från plan- och bygglagen (PBL) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Boverket ska också enligt 8 kapitlet 17 § PBF regelbundet sammanställa erfarenheterna från kommunernas tillsynsarbete samt länsstyrelsernas och Boverkets tillsynsarbete och tillsynsvägledning.

Uppföljningen rapporteras årligen till näringsdepartementet i april och i samband med det publiceras resultatet på PBL kunskapsbanken tillsammans med öppna data.

I menyn hittar du den fullständiga redovisningen av årets PBL-uppföljning uppdelat i rubrikerna Statistik, Uppföljningsteman, Fördjupad uppföljning och Spaningar. Du hittar tidigare års rapportering under rubriken Tidigare uppföljning. Under Relaterad information finns direktlänk till öppna data.

Spaningar

En del av uppföljningen av PBL är att Boverket belyser några aktuella frågor i form av så kallade spaningar. Spaningarna är ett sätt att lyfta erfarenheter, utmaningar och möjligheter för en bättre tillämpning av lagen. I årets uppföljning lyfts frågorna:

  • vilken typ av studentbostäder efterfrågas och vilka byggs?
  • vilka problem kan uppstå kring hissen när trapphuset byggs för litet?
  • hur kan man arbeta för att gestaltningsmässiga ambitioner i detaljplanen inte går förlorad i byggandet?
  • vad händer när allt fler lovpliktiga åtgärder undantas från kraven på bygglov?
  • vilka kan komplikationerna bli av att planlägga allmänna ändamål som kvartersmark? 
  • varför är det svårt att i detaljplan reglera ekosystemtjänster?
  • och hur kommer den tekniska utvecklingen påverka arbetet med översiktsplanen?

Fördjupad uppföljning av friytor

I årets uppföljning av PBL finns även en fördjupad uppföljning av ett ämne som en av förra årets spaningar tog upp; krympande friytor vid skolor och förskolor. Undersökningen visar att friytorna krymper trots PBL:s tydliga krav på att det ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse och att Boverket har tagit fram allmänna råd och vägledning. Allt fler kommuner tar dessutom fram egna riktlinjer för hur behovet av friyta ska tillgodoses i planeringen.

Hur går PBL-uppföljningen till

Underlaget till PBL-uppföljningen hämtas till stor del från Boverkets årliga plan- och byggenkäter som besvaras av länsstyrelser och kommuner.

Länsstyrelserna besvarar plan- och byggenkäten med frågor som rör tillämpningen av plan- och bygglagens regler om översiktsplanering, detaljplanering, lov och byggande och tillsyn. Länsstyrelserna kodar inkomna ärenden enligt en särskild kodmall som länsstyrelserna och Boverket kommit fram till gemensamt. Beroende på frågetyp redovisar länsstyrelserna svar på läns- eller kommunnivå.

I plan- och byggenkäten återrapporterar länsstyrelserna även särskilda temauppföljningar som regeringen bestämt genom uppdrag i regleringsbrevet. För 2017 har länsstyrelserna haft uppdrag att granska kommunernas tillsyn av så kallade ovårdade fastigheter. Länsstyrelserna har också haft i uppdrag att särskilt analysera och redovisa kommunernas tillämpning av bestämmelserna om liten avvikelse, som gör det möjligt att ge lov för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 9 kapitlet 31 b–e §§ plan- och bygglagen (2010:900). Länsstyrelserna skulle även bedöma om dessa bestämmelser är ändamålsenligt utformade. I samma uppdrag har länsstyrelserna också haft i uppdrag att redovisa hur punkt 12 i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen tillämpas i dag och deras bedömning av om kraven på marklov för schaktning, fyllning, trädfällning eller andra åtgärder enligt 17 kapitlet 16 § andra stycket respektive 17 § i den upphävda plan- och bygglagen (1987:10) behövs även i fortsättningen. Detta var uppdrag 11 och 12 i länsstyrelsernas regleringsbrev.

Utöver plan- och byggenkäten har länsstyrelserna besvarat en särskild enkät gällande handläggningstider för överklagade lov. Detta är länsstyrelsernas återrapportering av uppdrag 13 i regleringsbrevet för 2017. Läs mer om Boverkets och Länsstyrelsernas regleringsbrev för 2017 under Relaterad information.

Kommunerna besvarar årligen plan-, bygg- och tillsynsenkäten. I enkäten fångas ärenden upp som inte når länsstyrelserna. Det handlar till exempel om antal planbesked, inkomna och avgjorda ärenden om lov, besked och anmälan samt kommunernas arbete med tillsyn.

Boverket har även skickat en enkät till mark- och miljödomstolarna, MMD, samt till mark- och miljööverdomstolen, MÖD, för att få underlag kring överklagade detaljplaner under 2017, eftersom MMD sedan 1 juni 2016 är första instans för överklagande av detaljplan och områdesbestämmelser.

Utöver enkäterna bygger PBL-uppföljningen även på erfarenhetsutbyten och uppföljning från Boverkets övriga verksamhet inom plan- och byggområdet. Tendenser uppmärksammas exempelvis via inkomna frågor och via olika diskussionsforum med kommuner och länsstyrelser.

Osäkerheter i underlaget

För 2017 har alla 21 länsstyrelser och 268 av de 290 kommunerna besvarat hela eller delar av enkäterna. Trots att 100 procent av länsstyrelserna och 92 procent av kommunerna svarat på enkäterna, har Boverket uppmärksammat en del brister i underlaget. Detta gäller dels länsstyrelsernas kodning av sina ärenden och dels kommunernas svar. Kommunernas enkät är frivillig att besvara och därför varierar det år från år hur många och vilka kommuner som svarar. Det går därför inte att för alla frågor göra länsvisa jämförelser eller jämförelser mellan olika år. I 2017 års statistik saknas enkätsvar från exempelvis Stockholm, Nacka, Norrtälje och Karlstad. Länsstyrelsernas enkätsvar indikerar att detta är kommuner där det händer mycket, till exempel antas ett stort antal detaljplaner.

Tre av de fem mark- och miljödomstolarna har svarat på enkäten om överklagade detaljplaner och områdesbestämmelser, vilket innebär att statistiken inte är heltäckande och därmed endast kan ge en indikation på utvecklingen under 2017.

Sammantaget gör detta att det finns en viss osäkerhet över hur väl de inkomna enkätsvaren speglar verkligheten och kring kvaliteten på de svar som kommit in. Statistiken bör därför ses som en indikation på den utveckling som skett under året.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej