Fuktrisker med fasadens material och ytskikt
Det finns många fuktrisker när det gäller fasadens material och ytskikt, och fukten kan orsaka skador, som i sin tur kan påverka innemiljön och hälsan negativt. Fasadens viktigaste funktion är att skydda byggnaden från att nederbörd tränger in i byggnaden. Här får du exempel på fuktrisker vid olika typer av fasader. Du får också exempel på olika fuktrisker kopplade till fasader.
Fasadmaterial och ytskikt
En fasad kan bestå av olika material, exempelvis liggande eller stående träpanel, plåt, puts eller tegel. I alla fasader finns anslutnings- och infästningsdetaljer som till exempel infästningar av stuprör, anslutningar mellan förtillverkade byggelement och anslutningar mot fönster och dörrar. När dessa detaljer utsätts för slagregn så kräver det tätning i mer än en nivå, så kallad tvåstegstätning, för att undvika att vatten tränger in djupare i byggdelen.
Fuktrelaterade risker
Det är viktigt att du bedömer och hanterar risken för fuktkällor och fuktrisker beroende på vilken fasadbeklädnad som kommer att användas. Felaktigt val och felaktig montering av fasadmaterial kan orsaka läckage, vilket ökar sannolikheten för fuktskador i ytterväggen. Fuktskador kan även uppstå om fasadens ytskikt fuktas upp och inte hinner torka ut tillräckligt fort.
Fuktskador kan ge upphov till mikrobiologisk påväxt som i sin tur kan påverka fasadens utseende och inomhusmiljön negativt.
Läs mer om hur fasadens material och ytskikt har förändrats genom åren och hur det har påverkat risken för fuktskador i avsnittet ”Fördjupning”.
Här finns exempel på några risker med fasadens material och ytskikt med bland annat information om vad du behöver ta hänsyn till när du gör din riskbedömning.
Risker med fönster och dörrar
Fönster och dörrar behöver monteras, utformas och underhållas rätt för att inte drabbas av fuktskador. Här kan du läsa mer om risker för fuktskador på fönster och dörrar.
Risker med enstegstätning
I enstegstätade lösningar är risken större för att vatten tränger in i byggnaden och orsakar fuktskador. Här får du veta mer om principerna för enstegstätning och tvåstegstätning oavsett om det gäller fasad, tak, genomföringar eller anslutningar mellan olika byggdelar. Du får också exempel på risker vid enstegstätade lösningar.
Risker med inträngande vatten i träregelvägg
Inträngande vatten kan orsaka fuktskador i träregelväggar, både under byggtiden och efter färdigställande. Sannolikheten är framför allt hög vid slagregn och om det finns hål i fasadens ytskikt där vatten kan sugas eller tryckas in. Här kan du läsa mer om riskerna med inträngande vatten i träregelvägg.
Risker med anslutningar mot andra byggdelar
Det kan bli otätt mellan förtillverkande betongväggar och andra byggdelar, till exempel bjälklag, andra väggar och balkongbjälklag. Här kan du läsa mer om riskerna med anslutningar mot andra byggdelar vid förtillverkade betongytterväggar.
Risker med fogar mellan förtillverkade betongytterväggar
Fogar mellan byggdelar kan ge problem med att regn läcker in, vilket i sin tur kan bero på exempelvis fel utförande eller bristande underhåll när fogarna åldras. Här kan du läsa mer om riskerna med fogar mellan förtillverkade betongytterväggar.
Risker med luftläckage i skarvar
Luftotätheter i skarvarna mellan förtillverkade betongytterväggar kan orsaka problem i inomhusmiljön om uteluft eller inneluft rör sig i skarven. Här kan du läsa mer om riskerna med luftläckage i skarvar mellan förtillverkade betongytterväggar.
Erfarenheter av fasadmaterial och ytskikt
Med tiden har både konstruktion och användning av byggnader förändrats, vilket på olika sätt har påverkat fuktriskerna med fasadens ytskikt.
Fasadmaterial och ytskikt förr i tiden
Sverige har en lång tradition av att bygga väggar av trä. Husväggarna bestod länge av liggande omålat timmer som fungerade både som stomme och fasad. Dessa väggar är beständiga mot fuktpåverkan. De kan även relativt enkelt plockas ned och flyttas, om behov skulle uppstå.
Under 1800-talet fick timmerhusen en fasad av träpanel för att skydda timmerstommen, och senare används puts som ytskikt på fasaden på murade hus av tegel, natursten och betongsten, men även på hus med trästomme.
