Bjuv – Handbok för planering av hållbara småstäder

Granskad: 21 februari 2023

Kommuner har olika förutsättningar att arbeta med hållbarhet och gestaltad livsmiljö och därmed olika behov. I Bjuvs kommun såg man ett behov av en vägledning kring hur man kan jobba med detta på en skala som är anpassad till småstaden. Handboken "Hållbar småstad" sammanställer ett antal enkla, kostnadseffektiva åtgärder som främjar kvalitet och hållbarhet på kvartersnivå.

Kvalitativ planering på kvartersnivå

Fakta om Bjuv

Antal kommuninvånare: 16 060 (år 2022)

Namn på dokumentet: Hållbar småstad – Handbok för planering av levande kvarter

Typ av dokument: Handbok

Varför intressant: Handbok för hållbar småstad fokuserar på vilka krav eller rekommendationer avseende arkitektur och gestaltning som kommuner kan ställa på eller ge byggherrar för att öka hållbarheten i småstadens kvarter.

Framsidan på broschyren Hållbar småstad. Ett barn ligger i gräset och luktar på blommor. Handboken Hållbar småstad, Illustration: Bjuvs kommun

När Findus som var den stora arbetsgivaren på orten år 2016 tog beslutet att lägga ner sin verksamhet i Selleberga förvärvades marken av kommunen. Arbetet med att planera 116 hektar för bostadsändamål på platsen blev upprinnelsen till handboken. Den fokuserar på vad en mindre kommun med begränsade resurser kan göra för att höja ambitionsnivån i småskaligt stadsbyggande.

"Hållbar småstad – Handbok för planering av levande kvarter" har tagits fram på uppdrag av Bjuvs kommun, Region Skåne och den statliga utredningen "Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08)". Handboken riktar sig till personer som arbetar med hållbar stadsutveckling på en kommunal nivå.

Handboken visar på en tydlig ambitionsnivå från kommunens sida

Avsikten med handboken är att visa hur kvaliteten i det småskaliga stadsbyggandet kan höjas genom en omsorgsfull gestaltning. Boken ger exempel på enkla och kostnadseffektiva åtgärder som kan bidra till en öka hållbarhet. Åtgärdsexemplen fokuserar på kvartersskalan och är tänkta att kunna tas med i markanvisningsavtal, detaljplaner, kvalitetsprogram samt i dialog med byggherrarna. Urvalet har skett med avsikten att lyfta åtgärder som annars riskerar att förbises. Vissa av åtgärderna är sådant som man inte behöver söka bygglov för men som lätt kan falla bort senare.

Huvudmålgruppen för handboken är potentiella exploatörer. Handboken ska ge möjlighet och stöd till att kunna ställa högre kvalitetskrav i olika byggprojekt och i markanvisningar. Tidigare fanns bland vissa en uppfattning om att ingen ville bygga i eller flytta till Bjuv, enligt Mattias Samuelson. Att man i dag strävar efter hög kvalitet i det som byggs har bidragit till att vända den utvecklingen.

Svartvitt porträttfoto på Mattias Samuelsson. Bjuvs stadsarkitekt Mattias Samuelson har drivit arbetet med handboken. Foto: Josefine Bladh

Med utgångspunkt i handboken är det möjligt att föra en tidig dialog kring vad som skapar kvalitet i den byggda miljön innan själva skissandet av kvarter och byggnader har påbörjats. Mattias Samuelson menar att det är viktigt att värna kvaliteten framför kvantiteten i byggandet. Handboken visar tydligt vilken ambitionsnivå kommunen har.

Handboken har arbetats fram i dialog mellan politiker, regionen och Samordningen för bostadsbyggande

I Sellebergaområdet planeras för 6 000 nya bostäder, vilket är en fördubbling av ortens storlek. Med anledning av projektets storlek var det viktigt med den politiska förankringen. I samband med uppstarten av arbetet i den offentliga utredningen "Fi N 2017:08 Samordning för bostadsbyggande" upphandlade utredningen ett kvalitetsprogram för Selleberga. Kvalitetsprogrammet syftade till att lyfta hur området skulle planeras och utvecklas långsiktigt. För att skapa en bred politisk förankring av kvalitetsprogrammet bildade kommunen en referensgrupp bestående av en politiker från varje parti i kommunfullmäktige. Med referensgruppen hölls kontinuerligt möten där alla slags frågor diskuterades på ett förutsättningslöst sätt. Mycket av det som står i handboken speglar sådant som diskuterades under dessa möten.

Visionsbild över Selleberga. Illustration: AFRY

Handboken har arbetats fram genom diskussioner mellan kommunen, regionen och Samordningen för bostadsbyggande. Som tjänsteperson i en mindre kommun arbetar man med många frågor samtidigt, varför arbetsgruppen innefattade få personer. Från kommunens håll deltog stadsarkitekten, chefen för planeringsavdelningen samt kommunikationschefen. Från regionen deltog ansvarige för samhällsplaneringsfrågor. Samordningen för bostadsbyggande utgjorde formell sekreterare. Krok & Tjäder samt Trivector fungerade som konsultstöd i själva framtagandet.

Många olika åtgärder diskuterades under processen och i slutändan valdes tjugo åtgärder ut som gruppen ansåg fungerade bäst. Begränsningen för antalet åtgärder låg i den tid och budget som fanns för uppdraget.

Handboken tar människan som utgångspunkt

Handbokens innehåll fokuserar på att hitta sätt att åstadkomma ett hållbart byggande som utgår från människan. Det sociala sammanhanget är viktigt, hur människor kan mötas och umgås i en stad, samt hur människor förhåller sig till byggnaden och hur byggnaden förhåller sig till människan. Att handboken saknar förslag om materialval och färgsättning är ett medvetet val. Det viktiga är att hålla en dialog kring grundläggande stadsbyggnadsprinciper och kvaliteter med byggaktören.

Handbok