Riksdagsförvaltningens vårdprogram för bättre vård av statliga inredningar

Granskad: 22 november 2023

Detta exempel beskriver en metod att bedöma befintlig lös inrednings praktiska och gestaltade egenskaper och värden. Exemplets sätt att se på värden kan användas på alla skalor i den gestaltade livsmiljön, allt ifrån stadsrum till byggnader och möbler. Höga konkreta och mätbara värden inom material och teknik genererar ofta höga värden även inom upplevelse och identitet.

Vårdprogram som metod

Vårdprogram som metod och dokument har funnits inom offentlig förvaltning av byggnader och fastigheter i flera decennier. Bland de första att upprätta vårdprogram var Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Dokumentation i form av vårdprogram är numera praxis för fastigheter med höga kulturhistoriska värden och ett verktyg för att bevara och utveckla långsiktiga värden och samla kunskap om ett objekts historia, bruksvärde och prioriteringar inför framtiden. Dokumentet pekar ut en framtida målbild med grund i historiska efterforskningar och värdebeskrivningar. För framgångsrik cirkularitet är denna analys central. Vårdprogrammens rubriker kommer från vedertagna metoder för kulturhistoriska värdering som Axel Unnerbäcks ”Kulturhistorisk värdering av bebyggelse” och Riksantikvarieämbetet, RAÄs, version ”Plattform för kulturhistorisk värdering och urval”.

Kulturhistorisk värdering av bebyggelse (rapport på Digitala vetenskapliga arkivets webbplats)

Plattform Kulturhistorisk värdering och urval : grundläggande förhållningssätt för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet (rapport på Riksantikvarieämbetets webbplats)

Riksdagsförvaltningens arbete med vårdprogram för lös inredning

Riksdagsförvaltningen använder det vedertagna arbetssättet vårdprogram för att beskriva lös inredning. Inspirerade av de kvalitetskriterier och värderingsprinciper som används i vårdprogram för byggnader och miljöer har nya kriterier, relevanta för lös inredning, tagits fram för att tillämpas på Riksdagsförvaltningens omfångsrika och heterogena flora av möbler i fastigheterna i Gamla stan, Stockholm.

Behov

Riksdagsförvaltningen behöver ha överblick över den lösa inredning som finns i de av förvaltningen ägda fastigheterna i Gamla stan. Syftet är att kunna förvalta resursen och dra nytta av den på ett effektivt sätt. Vårdprogrammet syftar även till att dokumentera kvaliteter hos olika möbeltyper och hur de ska underhållas. Förhoppningen är även att kunna beskriva specialritade möblers värde i relation till miljön och påverkan på helhetsupplevelsen av miljöerna så att de inte slängs eller flyttas.

Gestaltningsidé

I arbetet med vårdprogram ingår att försöka beskriva den gestaltande arkitektens vision för miljön som har skapats. Detta kan göras genom arkivstudier av skisser, skrifter och ritningar i de fall arkitekten inte längre är verksam eller genom djupintervjuer av fortfarande verksamma arkitekter. Djupintervjuer kan även ge viktig information om konkreta saker som materialval och sammanfogningar. Förhoppningen är att den ursprungliga gestaltningsidén ska ge ytterligare tyngd åt bevarande och underhåll och i vissa fall ledning i hur miljön kan utvecklas. I samband med vårdprogrammen som detta exempel baseras på intervjuades bland andra inredningsarkitekt Åke Axelsson.

Målbild

”Syftet med detta vårdprogram är att vara till stöd för förvaltningsorganisationen och ge förståelse för de gestaltningsidéer och helhetsgrepp som legat till grund för utformning och val av möbler knutet till vissa för byggnadskomplexet viktiga karaktärsskapande skeden. Detta vårdprogram beskriver också enskilda möbler, deras material och underhållsbehov. Vårdprogrammet tydliggör också värdet på specifik lös inredning och utgör stöd för långsiktig förvaltning med råd för lokalanpassningar.” Citat ur förordet till Vårdprogram lös inredning 2017, Kv Cephalus 10, Kanslihusannexet.

Förvaltarens inställning till befintlig byggnad och rum

”Riksdagsförvaltningen vill erbjuda ändamålsenliga lokaler som lever upp till dagens krav på flexibilitet, tillgänglighet och teknik samtidigt som de respekterar och inspireras av de gamla hus de inryms i. ”Citat ur målbeskrivningen till Vårdprogram lös inredning 2017, Kv Cephalus 10, Kanslihusannexet.

Riksdagsförvaltningen har således stor respekt och förståelse för värdena som en väl gestaltad och historiskt värdefull miljö äger. Det är en av grunderna till att man valde att satsa resurser på vårdprogrammen för lös inredning.

Beskrivning av befintliga byggnadsdelar och material

Vårdprogrammet inleds med fyra övergripande rubriker som syftar på miljöernas helhetsverkan:

  • Värdebeskrivning.
  • Målsättning.
  • Särskilda vårdkrav.
  • Gestaltningsbeskrivning.

Vidare beskrivs varje enskild möbeltyp utifrån olika värdekategorier. Vilken kategori som sedan blir tongivande för den sammanlagda värdebedömningen beror på sammanhanget och eftersträvad funktion och helhetsverkan. Kategorierna är:

  • Materialmässigt värde.
  • Tekniskt värde.
  • Funktionsmässigt värde.
  • Miljöskapande värde.
  • Identitetsvärde.
  • Konstnärligt värde.

De två första värdekategorierna om materialmässigt och tekniskt värde kan ses som värden som är möjliga att beskriva objektivt. De fyra följande är snarare upplevelsemässiga värden och kan beskrivas utifrån en förståelse för konst, arkitektur, kulturarv och historia. Genom att bryta ner den gestaltade livsmiljön enligt denna modell blir värdena synliga, greppbara och lättare att kommunicera och förstå. De olika värdenas innebörd kan förklaras i följande text.

Materialmässigt värde

Riksdagsförvaltningen har bedömt att möbler med stomme av böjträ eller massivt trä samt med naturmaterial som skinn eller metall ger ett högre värde än möbler gjorda i spånskiva eller plast. Det beror på att de har längre livslängd och att man har större möjlighet att reparera möbler tillverkade i naturmaterial. Värt att notera är att plast och spånskiva kan representera höga värden inom andra värdekategorier, till exempel identitetsvärde eller konstnärligt värde.

Tekniskt värde

Möbler sammanfogade med tappar och pluggar bedöms ha högre värde än de som endast limmats ihop. Detta beror på hållfasthet och möjlighet att reparera.

Funktionsmässigt värde

Möbler som på ett ändamålsenligt sätt fyller den praktiska funktion de avsetts för anses ha högt funktionsmässigt värde.

Miljöskapande värde

Det miljöskapande värdet beskriver hur väl en möbel förhåller sig till den omgivande gestaltningsmässiga helheten och om möbeln förstärker eller splittrar denna helhet. Värdet beskriver även hur väl en möbel