Kontrollplanens utformning
En kontrollplan kan utformas på olika sätt så länge all relevant information finns med. Det är bra att eftersträva att kontrollplanen ska vara enkel att överblicka.
Kontrollplanens utformning
Kontrollplanen kan behandla projektering, byggande och rivning. Kontrollplanen ska visa vad kontrollerna ska avse. Med det menas att kontrollplanen även ska visa vem som ska kontrollera, hur kontrollen ska utföras och mot vad varje kontroll ska jämföras samt hur resultatet av kontrollen ska redovisas. (jfr prop. 2009/10:170 sid 300, 303-304)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Arbetet med att ta fram ett förslag till en kontrollplan enligt PBL förutsätter att i förväg bedöma vilka väsentliga byggnadstekniska risker som kan uppkomma. Detta innebär att byggherrens organisation måste se till omständigheterna i det enskilda fallet och utifrån dessa göra en riskbedömning.
När en bedömning av vilka väsentliga byggnadstekniska risker som finns i projektet har genomförts är det lättare att ta fram förslag till kontrollpunkter och kontrollplan. Förutom kontrollplanens innehåll i sak, bör en kontrollplan också utformas på ett sådant sätt så att det är enkelt för byggnadsnämnden att bedöma om bygg- eller rivningsåtgärden kan antas komma att uppfylla samhällskraven. Kontrollplanens utformning har också en avgörande betydelse för hur lätt det är att följa kontrollplanen under projektets gång.
Kontrollpunkternas innehåll
Redovisningen av kontrollpunkter med tillhörande information är det väsentliga i kontrollplanen. Till den information som måste finnas om varje kontrollpunkt i kontrollplanen hör:
- vad som ska kontrolleras
- hur kontrollen ska göras
- mot vad kontrollen ska göras
- om kontrollen ska göras inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller av certifierad sakkunnig
- vem som ska göra kontrollen.
6 §
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .
Exempel
| # | Vad ska kontrolleras?* | Hur ska kontrollen göras? | Mot vad ska kontrollen göras? | Vem ska göra kontrollen? |
| 1 | Radonsäker grund/platta | Enligt checklista 1B | Bygghandling G1 | Arbetsledare, betongarbeten |
| 2 | Fall i badrum | Mätning av lutning | Branschregler, Säkra Våtrum 2016:1 | Montör. plattsättning |
| 3 | Fönsterprofilering, nytillverkade enheter | Mätning med konturverktyg | Befintligt fönster F9 | Certifierad sakkunnig KUL |
Hur kan kontrollplanen bli tydligare?
Utöver vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse, bör för varje kontrollpunkt också framgå:
- hur kontrollen ska dokumenteras
- när kontrollen ska ske
- vilka krav som gäller för kontrollen.
Hur kontrollen ska dokumenteras
Den vanligaste formen av dokumentation är att kontrollanten intygar direkt i kontrol