Sevesodirektivet och Sevesoverksamhet i svensk lag
För att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och begränsa följderna för människor och miljö har det så kallade Sevesodirektivet antagits på europeisk nivå. Arbetet påbörjades efter en allvarlig och uppmärksammad olycka den 10 juli 1976 i staden Seveso i norra Italien cirka 25 km norr om Milano.
Syftet med Sevesodirektivet är att förebygga allvarliga olyckshändelser och begränsa eventuella följder
Europaparlamentet och rådet har antagit Sevesodirektivet som en europeisk rättsakt. EU:s medlemsstater är skyldiga att genomföra Sevesodirektivet i nationell lagstiftning. Lagstiftningen ska tillgodose och reglera en markanvändning som uppfyller målen i direktivet. Syftet är att förebygga allvarliga olyckshändelser och att begränsa följderna av dem för att undvika att människors hälsa och miljön riskeras.
Sevesodirektivet har förnyats i två omgångar. Nuvarande direktiv är alltså det tredje i ordningen.
Direktivet är infört i Sevesolagstiftningen men har påverkat PBL
Sverige har huvudsakligen genomfört direktivet i svensk rätt genom lagen (1999:381) och förordningen (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, det vi kallar Sevesolagen respektive Sevesoförordningen. Plan- och bygglagen (2010:900), PBL hänvisar dessutom till Sevesolagen i de anslutande bestämmelserna om detaljplanekrav i 4 kapitlet 2 § PBL.
2 §
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. en åtgärd som kräver bygglov,
a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
- ett industriområde,
- ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
- en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
- en hamn för fritidsbåtar,
- ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
- en campingplats,
- en nöjespark, eller
- en djurpark, och
b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .
I de delar Sevesolagstiftningen påverkar fysisk planering och PBL är syftet att på lång sikt undvika, förbygga, ta bort eller begränsa påverkan på omgivningen från