Tillsyn över enkelt avhjälpta hinder
Enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska avhjälpas. Kravet gäller om det med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa hindren. Ansvaret för att avhjälpa ett enkelt avhjälpt hinder har den som har rådighet över hindret. Byggnadsnämnden ansvarar i sin tur för att utöva tillsyn över att enkelt avhjälpta hinder avhjälps.
Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas
I plan- och bygglagen, PBL, finns det krav på att åtgärda enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Det rör sig om förhållandevis små åtgärder som är av stor betydelse för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda lokaler dit allmänheten har tillträde eller allmänna platser. Kravet gäller om det med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa hindren.
2 §
Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.
När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
12 §
Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .
Kraven preciseras i Boverkets föreskrifter
Bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder i PBL preciseras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpa hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. HIN gäller både för lokaler dit allmänheten har tillträde och för allmänna platser. I föreskrifterna används begreppet publik lokal för att beteckna de lokaler som allmänheten har tillträde till enligt PBL. I HIN anges hur olika hinder och brister i den fysiska miljön ska eller bör åtgärdas, du kan läsa mer om detta på sidan Enkelt avhjälpta hinder.
Byggnadsnämndens tillsynsansvar och verktyg
Byggnadsnämnden ska utöva tillsyn över att reglerna om enkelt avhjälpta hinder följs. Ett tillsynsärende kan aktualiseras efter en anmälan utifrån eller på byggnadsnämndens eget initiativ. Oavsett vilket är byggnadsnämnden skyldig att ta upp en tillsynsfråga till prövning så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett. Vid en tillsynsprövning är det relativt enkelt för byggnadsnämnden att ta ställning till om det är fråga om ett hinder som omfattas av krav på tillgänglighet och användbarhet. Det är däremot ofta svårare att bedöma om hindret är enkelt att avhjälpa med hänsyn till kostnaderna för och nyttan av att det avhjälps.
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
2 §
Om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att
1. byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och
2. bestämmelserna i 8 kap. 1-18 och 24-26 §§ samt 9 och 10 kap. plan- och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt.
Byggnadsnämnden får förelägga den eller de som låter bli att avhjälpa ett hinder som är enkelt avhjälpt att åtgärda bristen. Ett åtgärdsföreläggande om att åtgärda ett enkelt avhjälpt hinder får förenas med vite. Om ett föreläggande inte följs får byggnadsnämnden besluta om att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad. Nämnden kan även ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten för att få ett hinder avhjälpt som omfattas av ett åtgärdsföreläggande som inte efterföljts.
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .
27 §
Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.
Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.
37 §
Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.
Vitet får inte förvandlas till fängelse.
Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .
Du kan läsa mer om åtgärdsföreläggande på sidan Åtgärdsföreläggande.
Vad är en lokal dit allmänheten har tillträde och vad är en allmän plats?
Reglerna om enkelt avhjälpta hinder gäller för lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.
Vad som är en allmän plats definieras i PBL som en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Det innebär att om ett område inte regleras som allmän plats i en detaljplan så är det inte fråga om en allmän plats.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
När det gäller lokaler dit allmänheten har tillträde så definieras det inte i plan- och bygglagstiftningen. Det finns inte heller några rättsavgöranden som ger närmare vägledning. I förarbetena till PBL anges dock att frågan om allmänheten ska anses ha tillträde till en viss lokal bör lämnas åt rättstillämpningen som med hänsyn till bestämmelsernas syfte bör leda till en från tillgänglighetssynpunkt generös bedömning. I HIN används begreppet publik lokal som en beteckning på de lokaler som allmänheten har tillträde till enligt PBL. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 263)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Bedömningen av om ett hinder är enkelt avhjälpt
Kraven gäller hinder som är enkelt avhjälpta. Det innebär att det i varje enskilt fall ska göras en bedömning av om det är rimligt att åtgärda ett hinder. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna att avhjälpa ett hinder. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande. Praktiska svårigheter handlar om det som fysiskt behöver göras för att avhjälpa hindret medan ekonomiska svårigheter handlar om kostnaderna för avhjälpandet och förmågan att bära kostnaderna. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 262)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Bedömningen av ett och samma hinder kan variera över tid. Ett hinder som vid en viss tidpunkt inte bedöms vara enkelt att avhjälpa kan senare bedömas vara det om förutsättningarna ändras. Frågan om ett hinder är enkelt att avhjälpa bör därför bedömas återkommande. Bedömningen kan till exempel påverkas av om byggnaden har fått en ny ägare med andra ekonomiska förutsättningar eller om en åtgärd har blivit mindre kostsam än tidigare.
I ett rättsfall från mark- och miljödomstolen, MMD, ges viss ledning för bedömningen av om ett hinder är enkelt att avhjälpa med hänsyn till kostnaderna för och nyttan av att det avhjälps. I rättsfallet hade en ägare av en fastighet, där det fanns en livsmedelsbutik och en restaurang, fått ett åtgärdsföreläggande riktat mot sig om att bland annat höja marknivån och montera dörrautomatik vid entréer. Domstolen ansåg att föreläggandet hade rättsligt stöd och var rimligt i förhållande till nyttan för de besökande. Detta motiverades särskilt av de aktuella butikernas centrala läge. Fastighetsägaren hade hävdat att det var tillräckligt att installera ringklockor i stället för dörröppnare vid byggnadens entréer. Domstolen ansåg dock att en sådan lösning inte uppfyllde lagens krav på tillgänglighet. (MMD Växjö 2012-03-30 mål nr P 4681-11)
Vem ansvarar för att avhjälpa ett enkelt avhjälpt hinder
Ansvaret för att åtgärda ett enkelt avhjälpt hinder ligger på den som har rådighet över att hindret kan åtgärdas. Byggnadsnämnden ska vid ett beslut om åtgärdsföreläggande utgå ifrån att det är byggnadens ägare alternativt den allmänna platsens huvudman som har rådighet över hindret om inte annat visas. Om byggnadsägaren eller huvudmannen anser att de inte råder över hindret, ligger det på denne att visa för nämnden att det i stället är någon annan som har rådighet att åtgärda hindret. Vilken utredning eller dokumentation som ägaren eller huvudmannen behöver presentera för byggnadsnämnden får avgöras från fall till fall. Det kan exempelvis vara ett hyreskontrakt där ansvaret regleras mellan hyresvärd och hyresgäst. Om byggnadsägaren eller huvudmannen visar att någon annan har rådighet över hindret, ska nämnden göra en ny bedömning av om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Om nämnden då bedömer att hindret är enkelt att avhjälpa får nämnden förelägga den som i stället bedömts ha rådighet över hindret att avhjälpa det. (jfr prop. 2021/22:149 sid. 45)
En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn, prop. 2021/22:149 (på Sveriges riksdags webbplats)
19 §
Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .